söndag 27 juni 2010

Vykort fran Paros

Sa hamnade vi da pa Paros. I var guidebok star det att alla batluffare forr eller senare hamnar har. Paros ar en knutpunkt for battrafiken och av ekonomiska och logistiska skal blir on vart sista stopp innan aterresan mot fastlandet.

Paros ar vackert. Vi bor i Naoussa. En liten fiskeby (om an turistifierad) tvars over on fran farjehamnen. Sma badbatar tar oss till vackra strander som snabbt fylls med turister. Restaurangerna langs fiskebatskajen serverar god mat (for det mesta) och blaskigt husvin i karaffer.

Jag ar, i motsats till min kare P, naturligt morgonpigg. Ingen av dottrarna har arvt min dygnsrytm. Eller sa ar de helt enkelt for tonariga just nu for att ett sadant arv ska markas. Jag utnyttjar aterigen den tidiga morgonen till ett loppass. Ut mellan de manga sma hotellen springer jag. Alla ar byggda av vita kuber. Alla har bla fonsterluckor. Alla utom ett - kaxigt att valja morkrosa tanker jag. Ut pa landet. En slingrig asfaltsvag foljer kusten. Jag foljer vagen.

Ett par tar ommar lite. Wet west ma vara skonsamt for kroppen om man inte, som jag, danger tarna i poolkanten pa vag upp ur vattnet. Bada halsenorna gnaller lite ocksa. Jag maste nog ta tjuren vid hornen och lata mannen med stotvagorna ga loss pa mina halar... Smartorna bleknar nar jag tittar ut over havet. Efter en dryg halvmil vander jag tillbaka in mot den lilla fiskebyn. Och mot frukost med den yrvakna familjen. Tjock grekisk yogurt med frukt och honung. Kaffe.

5 kommentarer:

Pernilla Hult sa...

Underbart att vara så morgonpigg och hinna med att uppleva sin omgivning innan dagen startar..

Tack för alla vykort! :)

Fortsätt njuta!

Löpning & Livet sa...

Det där låter ju helt underbart!! Njut!

Ingmarie sa...

Ja tack för alla vykort! Så glad att ni har det fint! Själv jag bor ju som en drottning som du vet. :-)Hittat slingriga stigar, badvikar som lockar och börjar äntligen få lite koll på hur omgivningen ser ut. Såg att huset jämte var till salu....

Erik sa...

Det där med att vara naturligt morgonpigg känns aningen onaturligt, men jag förstår att det är en gåva. Ha det fint och hälsa la famiglia!

anneliten sa...

Pernilla, för det mesta är jag glad för min morgonpigghet.

Andréa, underbart var det! Och varmt...

Ingmarie, vilket hus? Menar du det lilla torpet, som nog mer får betraktas som en liten tomt?

Erik, naturligt för mig i alla fall. Kanske var jag en tupp i ett tidigare liv?