onsdag 25 september 2013

I öronen

MarathonPetra rapporterar om en undersökning beställd av Spotify... "6 av 10 anser att musik förbättrar prestationen". Hmm. Prestationen mätt i resultat eller upplevelsen av prestationen?

Själv har jag två lägen. Nötläget och kvalitetsläget. När jag nöter, typ långpass eller lugn distans, kan det hända att jag har något i öronen. Men detta "något" är sällan musik. Nästan alltid en bok. När det är dags för intervaller eller backar eller något annat tufft - då vill jag vara närvarande. Jag tycker att musik stör koncentrationen. Och en bok skulle absolut INTE fungera tillsammans med ett fartigt pass. Så tycker jag.

Samtidigt går jag självklart med på att musik inspirerar. Resultatet av den Spotify-sponsrade undersökningen är inte särskilt revolutionerande för mig. Igår till exempel. Så himla svårt det var för mig att dra ner spinningtempot när pulsklockan börjar pipa mitt under Novaspace's extra snabba version av "Beds are burning"! Extremt svårt.

Men tillbaka till löparöronen. Just nu är det bara nöta som gäller. Och böcker förbrukas i snabb takt (jag lyssnar annars också - inte bara när jag springer). Idag springer jag slut på en bok. När jag ger mig ut har jag 49 minuter och 30 sekunder kvar på "Gone girl" av Gillian Flynn enligt Storytel-appen. Och jag springer i 50 minuter.

Lite tips på några bra böcker som jag förbrukat på sistone:
"Gone Girl" - den som tog slut idag. En klurig historia med en finurlig vändning mitt i boken. Kanske inte 100% trovärdigt. Men underhållande.

"Illdåd" av Thomas Erikson. Brutal historia om en brutal våldtäkt. Och dess lika brutala rättsliga efterspel. Mycket tankeväckande och otäck. Särskilt när man har döttrar i samma ålder. "Hjälten" är beteendevetare och delar in människotyper i färger. Jag vet sedan tidigare att jag är röd. Och de röda beskrivs inte som särskilt trevliga. Min enda invändning mot den boken... ;-)

"Augustiresan" av Anna Fredriksson. Jag har varit chef i ganska många år. Aldrig ens i närheten så utsatt som Jenny, men det svider ändå att läsa. Jag hoppas att de som läser får en och annan insikt (det fick jag). Inte bara de som är chefer, utan också de som har chefer. Sen är det en skilsmässa också. Och en läkande cykelsemester med vänner. Klart läsvärd bok.

"Levande och döda i Winsford". Håkan Nesser. Han kan han. Otroligt bra om en svensk kvinna som kommer till England med målet att överleva sin hund. Mer säger jag inte.

6 kommentarer:

Löpning & Livet sa...

För mig kan musik göra underverk! :) lyssnar dock hellre på bok eller posör jag springer långt. Ofta på lätta distanspass också. Kvalité springs däremot med musik. Det är skönt att slippa höra sig själv flåsa :) På tävling har jag alltid musik. Skulle säkert springa mycket långsammare utan. Musiken kan få mig att (nästan) glömma hur vidrigt det är att springa millopp tex :) :)

Staffan sa...

Jag har insett att mitt musiklyssnade under löpning är väldigt säsongsberoende, under höst och vinter har jag ofta musik på, under vår och sommar nästan aldrig, då vill jag istället ta in maximalt, ljus, ljud, dofter.

Jag springer gärna med musik även på t ex intervaller men då måste det vara rätt sorts musik, peppande musik i bra tempo. Ljudbok har jag faktiskt aldrig provat (!) däremot har jag inget emot att lyssna på t ex Podcasts när jag t ex transportlöper eller springer långpass, det är mycket trevligt!

Lisa sa...

Jag har hört att man faktiskt ökar prestationen, i alla fall om man har musik vars BPM ligger strax över arbetspulsen...

Snorkkis sa...

Bra boktips där. Lyssnar så gott som aldrig på musik/podcasts/böcker när jag springer. Vill liksom lyssna på omgivningen. Ibland kan jag dock få ett ryck och ta på lurar och det brukar boosta bra.

Lennart sa...

Jag tyckte det var en intressant artikel i RW för några månader sedan om detta med musik/böcker eller inte.

I artikeln stod det att vissa behövde musik för att distrahera och få hjärnan att tänka på annat än att det är jobbigt att springa. Andra ville inte ha musik utan lärde sig hantera smärta/trötthet genom att fokusera inåt utan att distrahera bort den.

Jag tillhör den senaste. Jag har nog aldrig haft musik eller ljudbok i örnonen när jag springer.

anneliten sa...

Andréa, musik under lopp. Då vill man ju verkligen vara närvarande och inte distraherad. Jag skulle aldrig komma på tanken.

Staffan, prova ljudbok! Ge mig din mailadress så skickar jag en prova-på freebee från storytel.

Lisa, ge mig referensen bara så ska jag kolla om jag tror på data :-)

Snorkkis, håller med om att naturen är trevlig att lyssna på. Fågelkvitter. Vind i trädkronor. Knaster i kall snö.

Lennart, jag tillhör nog, liksom du, dem som inte vill bli distraherad när jag försöker springa fort. Jag skulle nog börja såsa då. Men ljudbok är utmärkt under långa nötarpass. Prova!