Det dåliga samvetet slår till ibland. Över att träningen tar mycket tid från familjen. Inte för att det klagas särskilt ofta över långa långpass eller prioritering av spinning framför matlagning. Nåja, ett och annat "måste du jämt" slinker kanske ur någons mun ibland. Men i stort sett finns en stor förståelse. Och kanske en insikt att mamman/frun är gladare - och trevligare att vara med, om hon bara får träna av sig lite.
Ändå gnager samvetet lite. Det känns helt klart bättre att träna när resten av familjen har annat för sig. Som att sova. Lördagsmorgons-pump är på så sätt perfekt. Lagom tills jag kommer hem vaknar huset till liv.
Lördagar är hela för mig och det är samma sak här. Lagom till jag kommer hem vaknar huset. Jag äter lunch samtidigt som de äter frukost.
SvaraRaderaSamvetet gav sig till känna i torsdags när jag skulle på ett Zumbapass. Kom hem försenad pga bilolyckor och hemma väntade en vrålhungrig E, som dessutom varit hos syster på skolan och fått en remiss till en ryggläkare samma dag. Hon blev arg som ett bi när jag sa åt henne att laga något själv, jag ska träna.
Jag kom iväg, men med ett litet snörp i hjärtat....
Gissar att samvetet gnager ibland... tycker redan att det kan vara svårt att lämna maken hemma medan jag drar ut, och då kan man ju tänka sig att det blir några gånger värre med en hel familj hemma. Men som du skriver - alla vinner säkert på att du får din träningsdos.
SvaraRaderaJag får med dåligt samvete ibland men försöker se det som att A får lite egentid han med!Och man måste ju inte vara tillsammans hela tiden bara för att det är helg. ;-)
SvaraRaderaHa inte dåligt samvete tjejer. Träna bör man annars dör man. :)
SvaraRaderaFast det har man ändå! Alltid detta dåliga samvete gentemot familjen,att träningen tar tid ifrån den. Försöker hela tiden hitta nån slags gyllene medelväg, där man kan få in träning och familjetid samtidigt. Men som nån klok människa skrev, man behöver inte vara tillsammans jämt och lite egentid till var och en skadar ju inte ;)
SvaraRaderaK, du gjorde helt rätt. jag har länge haft långtgående planer på att testa Zumba, men det har inte blivit ännu...
SvaraRaderaSofie, egentligen är det mest maken som bryr sig nuförtiden. Tonåringarna bryr sig mest om kompisar.
Ingmarie, klart man behöver egentid - men det gäller ändå att få till en gemensam plan tycker jag - där egentid ingår.
Patric, du är gullig!
Helena, gyllene medelvägen och kompromisser - så måste det vara om förhållanden ska hålla tror jag. Egentid är bara bra om man är överens om omfattningen och om när det passar.
Jag håller fullständigt med dig!
SvaraRaderaSamvetet gnager eftersom löpningen tar en del tid. Särskilt långlöpning på helgen som lätt kan ta tre timmar... men jag instämmer med ovanstående; familjen har en gladare mamma om hon får springa!