Liksom förra året kommer jag på mig själv med att börja räkna ut vintern redan i början på februari. Egentligen älskar jag riktig vinter. Snö är vackert. Luften är krisp. Men underlaget är alltsom oftast ett hinder för ohämmad löpning.
Varje löppass i mina icebugs, skor som jag egentligen gillar - precis som jag gillar snö, tror jag på allvar att det är det sista passet innan skobyte till mer somriga varianter. Dessa tankar kan kanske tyckas lite överilade. Herregud - vi har inte ens passerat halvägs genom februari. Och februari ÄR en vintermånad.
När jag åkte till Indien var det fortfarande januari. Där i hallen kom jag på mig själv med att säga hej då till mina icebugs för säsongen. Tänkte att när jag kommer hem är snö och is borta och jag kan springa lätt (nåja) och ledigt utan halkrisk.
Tji fick jag. Men tji fick faktiskt icebugsen också. I alla fall idag. Om de nu hade tänkt sig en rastning. För på löpbandet är dubbar nog inte tillåtna.
Ta det försiktigt i snön och på isen.
SvaraRaderaTrevlig helg, Peace Love och Löparskor!
Jag är jätteglad över all snö :) Synd bara att jag inte kan springa i den. Fast jag kan hålla med om att bandet ibland kan te sig bättre när det är såhär. Hoppas det blev ett bra pass!
SvaraRaderaWinnerbäck har en poäng när han vill stå över februari. Vet att du har namnsdag i februari, men ändå. Ha en bra helg!
SvaraRaderaJesper, jag valde bandet - ingen snö på det...
SvaraRaderaAndréa, det blev ett bra pass faktiskt. Jag gillar också snö, men där jag bor är plogningen rätt kass. Svårt att springa då.
Erik, jag gillar vinter. Jag gillar bara inte det undelag som vintern ibland innebär.