Vi har alla olika förutsättningar. Vad som är lätt för mig kan vara svårt för någon annan. Och tvärtom. Yoga-Vaike frågar klassen om vi är redo att gå vidare till huvudstående under dagens pass. Eller kanske nästa gång. En kör av nej-sägare överröstar yoga-musiken.
Vi sitter i lotus-position. Eller lotus och lotus förresten. I mitt fall en ganska stel form av skräddare. Jag får kämpa för att sitta så. Jag tänker längtansfullt på huvudstående. Då behöver man ju inte böja en enda led ju. Inte alls vara vig och tänjbar.
Vi är olika. Att sitta på huk med hälarna i marken är helt omöjligt för mig. Att stå på huvudet är en barnlek.
Men när jag tänker efter är det nog just att tänja ut mina löparstela muskler som är det jag mest behöver yogan till.
Post script note: väl hemma ska jag demonstrera för min käre man. Det visar sig att till och med han kan få ner hälarna i marken...
Stå på huvudet?! Det var nog en barnlek en gång - när jag var just barn. Vågar mig inte ens på ett försök. :-)
SvaraRaderaAh jag är lika stel i skräddarställning som du. Jag blir lite indoktrinerad av min utbildning så klart jag skulle stretcha upp den tänkte jag. Ha fick problem med inklämmnings syndrom så det pulserade och huggande av smärta i ljumsken, så jag fick inte fortsätta för min lärare. Skönt då kan jag vara lite stel utan att skämmas =)
SvaraRaderaPeace Love och Löparskor!
Bra att du visar P. Han behöver smida till sig. ;-)
SvaraRaderaFör mig är det tvärtom. Jag har jättesvårt att stå på huvudet. Men inga problem med att få ned hälarna i marken. Jag har nog aldrig stått på huvudet i hela mitt liv, inte i nyktert tillstånd iaf:)
SvaraRaderaBureborn, men testa vet ja´! Börja mot en vägg om det känns läskigt. Nu var ju jag gymnast en gång i tiden så på mig är det ganska väl inövat. Att gå på händer långa sträckor - det har jag däremot svårare för nuförtiden ;-)
SvaraRaderaJesper, jag kan inte skylla på inklämning - det gör inte ont-ont - bara stelt-ont.
Erik, när till och med P är smidigare än jag - då känns det tufft...
Johan, men som barn måste du väl ha provat? Om inte så är det nog svårt att börja nu ;-)
Ja, det är roligt hur olika man är. Jag kan vända ut och in på mig i många positioner, men säg huvudstående eller handstående och jag blir smått livrädd. Jag är också gammal gymnast, men har av någon anledning utvecklat en rädsla för de sakerna på "äldre" dar. Tacka vet jag skräddarställning ;)
SvaraRaderaSara, visst finns det många saker jag gjorde som gymnast som jag inte vågar idag. men stå på huvudet - det är ju enkelt ju!
SvaraRadera