Tänk att det är så svårt att vila. När man väl är fast i löpningen är man fast. En junkie. Med abstinens. Med ångest för att inte få ta sin drog. Och med stora svårigheter att verkligen låta bli.
Bara en dags vila än så länge. Måndagar är dessutom en högst normal vilodag för mig. Ändå kryper det i kroppen. För att jag känner att min hålfot inte vill ner i en löparsko just nu och troligen inte någon av de närmaste dagarna heller. För att jag förstår att vila är nödvändigt. Nödvändigt för att inte förvärra och göra den drogfria perioden längre.
Som tur är går nog hålfoten med på att jag ger kroppen alternativa droger. Idag får det bli metadon-spinning.
Kan bara hålla med i frustrationen! Skrev om liknande ämne idag. Vi är verkligen löpar-nördar. ;-)
SvaraRaderaBeroendet är aldrig så starkt och drogen aldrig så ljuvlig som när man inte får!
SvaraRaderaLite tröst i eländet. För mig tog det definitivt inte ett år att bli av med eländet, trots att jag hade svinont under hälarna när jag klev ur sängen på morgonen. Där hjälpte stretchen helt klart! Och efter bara fyra dagars vila kunde jag börja springa igen. På väl uppvärmda fötter.
En normal vilodag blir fasiken så jobbig när något inte är ok. Även om man skulle vilat i vilket fall som helst så känns det som en bestraffning. Håller tummarna för att hålfoten snart ger med sig!! Hur är det förresten med det andra fotbekymret du fick efter NY?
SvaraRaderaJa träningsberoende är inte att leka med,,, och inte blir man ju "botad" bara för att man plötsligt blir skadad! Men spinning funkar alltså för hålfoten?
SvaraRaderaDen stress som uppstår när man inte kan träna på det sätt man själv vill och önskar är inte att leka med. Hoppas att du springer igen inom kort. Lev väl!
SvaraRaderaVästgötskan, snarare junkie än nörd. Eller kanske båda dera.
SvaraRaderaBureborn, fyra dagar - det är inte länge.
Sara, den andra foten är inget problem i vanlig löpning trots att jag fortfarande har en öm knöl på en sena. Jag känner den däremot när jag vattenlöper.
Lisa, spinning funkar.
Erik, stress, det är det faktiskt. Så här med en mara som närmar sig.