Sidor

fredag 6 juli 2012

Egen hare

Jag springer sällan tillsammans med P, han som jag är gift med. Vi är inte riktigt kompatibla i just den aktiviteten. Det har hänt att jag varit i bra form och velat springa för fort/för långt. Men när P väl är tränad för löpning så är han starkare än jag. I alla fall på kortare sträckor.

Just nu är jag inte i min bästa löpform. Och P har tränat en del. Men jag tänker att skogen är mitt element. Och följer med på Ps mitt-på-dagen-runda. Tolv kilometer krångelstigar.

P älgar iväg på sina långa ben. Jag gör mitt bästa för att följa. Han får vara min hare. Skogen visar sig vara hans element. Han skuttar över lerpölar. Jag hasar runt. Han hoppar över nedfallna stockar. Jag klättrar klumpigt över. Han förvandlas till bergsget uppför branta stenhällar. Och han släpper modigt på utför, över rötter, pinnar och lösa stenar. Jag fegar. Och jag kämpar. Både med att inte tappa haren helt ur sikte och med det mentala. Istället för "vänta då skitskalle" tänker jag att det är kul att han är så stark. Ett bra pass får jag ju också. Snabbare och jobbigare än om jag sprungit utan min egen hare. 

9 kommentarer:

  1. HAHA så skulle du väl aldrig tänka? Skitskalle, haha!

    Bra kämpat!

    SvaraRadera
  2. Nej, håller med Madde, inte skulle du väl tänka så om din man? :) (psst. jag ropade "om du cyklar om mig DÖÖDAR JAG DIG" till min J när vi var ut och cyklade ett tag sen. De runtomkring kollade lite misstänksamt. Och jag menade det ju så klart inte.)

    SvaraRadera
  3. Jösses.... Inte lätt att hänga på i såna lägen. Men som du säger, det blir ju ett bra pass! :-)

    SvaraRadera
  4. Ärligt? Jag skulle definitivt skrika "skitskalle". Och vägra springa fler pass med min M. I löpning vill jag vara bäst. :-)
    I konsten att snickra ihop en förstukvist har jag inga som helst problem med att han briljerar.

    SvaraRadera
  5. Vilken lyx! Jag har min A till det när vi cyklar. Då får jag slita som en gnu om jag ska hinna med.

    SvaraRadera
  6. Att P vågade gå utanför boxen och springa längre än sju kilometer var imponerande. ;-)Bra kämpat av dig att hänga med i hans älgkliv.

    SvaraRadera
  7. Oh vad jag kanner igen det dar fran att ha sprungit med min P i skogen. Han har alltid sadan himla egergi, och jag blir jattesur nar han skuttar ifran mig pa latta ben, medan jag sniglar langsammare i ren protest;)

    SvaraRadera
  8. Madde och Snorkkis, erkänner att skitskalletanken gick genom mitt huvud innan jag bestämde mig för att inte tänka så :-)

    Västgötskan, lite surt eftersom det är jag som är löparen i familjen.

    Bureborn, idag ska P springa samma slinga - jag kör långpass på vägen istället :-)

    Ingmarie, så kan man se det. och så valde jag att se det.

    Erik, skogsslingan är Ps nya varv - nu kör han bara den :-) Betydligt jobbigare än 7 km slätlöpning.

    Lisa, hade jag sniglat långsammare än jag gjorde hade jag nog fått springa själv.

    SvaraRadera
  9. Piskan hon jagar mig med nämner hon ingenting om...

    SvaraRadera