Jag har ju lovat min käre make att ha med mig mobilen at all times. Allra särskilt vid löpning. Så den får följa med. För säkerhets skull. Och som bokuppspelare. Lite irriterande tycker jag dock att det är att ha något i handen. Armpendligen blir liksom inte lika avslappnad som när jag är tomhänt. (Jodå jag har ett sådant där smart fodral att sätta runt överarmen - varför jag inte använder det är ett mysterium).
Alltså välkomnar jag hösten. Eller egentligen höstklädseln. Löparväst, eller till och med löparjacka, kan bäras utan att man svettas ihjäl. Plagg som har fickor. Fickor som rymmer en iPhone. Äntligen fickor!
Alltså välkomnar jag hösten. Eller egentligen höstklädseln. Löparväst, eller till och med löparjacka, kan bäras utan att man svettas ihjäl. Plagg som har fickor. Fickor som rymmer en iPhone. Äntligen fickor!
men skumpar den inte runt där när du springer???
SvaraRaderaHåller med Ingmarie, där skumpar den ju! Utom i bröstfickan på min väst, där sitter den som en smäck. Avskyr saker runt armen också, det är som att springa med blodtrycksmanschett. Håller den snällt i handen, man jag funderar mycket på om det faktiskt inte gör att jag spänner hela överkroppen. På ena sidan. Så är det nog... samtidigt som jag känner mig naken utan nått i handen. Har jag inte telefonen gör jag som fjärdeklassarna: tar en sten!
SvaraRaderaIngmarie, det är lite olika på olika jackor. Och lite olika beroende på hur man lägger telefonen.
SvaraRaderaAnna, jo visst är det lite blodtrycksmanchett över den där armgrunkan. Men jag tycker nog att det funkar när jag kommer ihåg att ta på den. Vill man stanna och fota något är det rätt krångligt dock.