Fjorton veckor till halvmaran

Nä, jag är inte anmäld till något lopp. Och ja, den där smolken finns fortfarande där. Fynden vid senaste PET-udersökningen som jag tycks få vänta länge på att få veta vad de innebär. Jag börjar förstå vad min käre far menade när han sa att han inte ville träffa någon läkare/åka till sjukhuset "för alltid hittar de något skit att rota i och sedan släpper de en aldrig". Inser att det idag är 8 månader sedan min pappa dog. SAKNAR. Tänker på. Varje dag.

Men i väntan på nya tester och nya svar går det inte för sig att sluta leva. Absolut inte! Senaste Runner's World åkte ner i kundvagnen på Kvantum i helgen. Och i den fanns (förutom en som alltid utmärkt artikel signerad I Nilsson) ett 14-veckorsprogram inför Göteborgsvarvet. Det varvet har jag aldrig sprungit och ska inte i år heller. Men jag kan ju alltid träna som om tänker jag. Nu ska jag bara bestämma mig för om jag "har löpargrund" eller är nybörjare.