Alternativ i dubbel bemärkelse

Våga vägra långpass? Inför mina tidigare tre maror har jag skippat en del träning och snittat en bra bit under Szalkais veckomängder. Men jag har alltid varit trogen långpassen så långt det bara varit möjligt. När man vet med sig att man snart ska kräva 42 195 meter av sin kropp har de passen känts som extra viktiga - de där utdragna, långa och sega. Det satt därför hårt inne att byta de 22 km långsam löpning Ingmarie föreslagit i mitt träningsprogram mot skridskor och wet west. Bygger jag verkligen mitokondrier lika bra med skridskor på fötterna? Eller med flytbälte runt magen?

Dessa skor är inte lämpade för löpning, men väl för långfärdsskridskor. De har stått på hyllan ett tag och när jag hittade dem saknade de sina fina lila skosnören. Någon (jag?) har troligen behövt snöre...

Först skridskor. Det är som att cykla - har man en gång lärt sig så kan man. Och åka skridskor kan jag trots att det blir väldigt sällan nuförtiden. Mitt självförtroende är nog bättre på skridskor än i löparskor. Resultatet av många timmars bandyträning. Idag njöt jag av att glida fram över isen och de dryga 90 minuter jag hade på mig innan tonåring skulle hämtas på fotbollsträning gick fort. Pulsen gick inte upp lika mycket som när jag springer, inte ens i motvind. Kanske beror det på att rörelserna är mer svepande. Rumpa och lår blev dock lite möra. Man jobbar en del med lårets utsida när man åker skridskor (förutsatt att tekniken är rätt - man ser en del "pinnar" på isen). Kan det möjligen vara bra träning för löpares knän? Funderar och jämför med MarathonMias sidstepp med gummiband - borde det inte vara samma muskel?

Och så wet west. Att springa i vatten. Jag har aldrig provat förut. Nu hade jag chansen att hänga på Ingmarie och få instruktioner av ett megaproffs. Vi körde 70 minuter. Tiden bara svischade förbi och pratet avstannade inte en sekund. Nyfiken medmotionär frågade oss om vi "gått klart snart", och påpekade att "det där kan ju inte ha varit jobbigt - ni pratar ju hela tiden". Uppenbarligen visste han inte att prat-tempo är optimalt mitokondriebyggar-tempo. Och vi valde att inte avslöja den hemligheten.

Ingmarie, du ger mig inte bara träningsråd - du ger mig energi! Tack!

Summa sumarum 160 minuters alternativträning. De överansträngda vaderna fick välbehövlig omväxling och jag slapp bli sur av moddig och slirig löpning.