Jag minns en mingel-fest jag var på. Kom att börja prata träning och jag berättade att jag tränade för min tredje mara. "Va? Gör DU? Men du ser ju inte ut som någon löpare..." utbrast minglaren förvånat. Jag har haft lite svårt att smälta den kommentaren, men har bestämt mig för att ta den så här: Jag springer så bra som jag bara kan utifrån mina förutsättningar. Om förutsättningarna är lite sämre så är mina prestationer desto bättre - eller hur?
Jag tror jag är en löparhumla. En som vägrar gå med på att min kropp skulle kunna vara fel för det jag älskar att göra.
Det är rätt Anneli, och om jag misstänker rätt ska jag ta min kamrat i örat. Hårt.
SvaraRaderaBra inställning där!! ;)
SvaraRaderaDet viktigaste är att man tar dom där kommentarerna på rätt sätt.
Har själv råkat ut för det flera gånger och det ger mig bara mer bränsle...grrr!! ;)
Ponera att alla tycker att du har en löparkropp men du lyckas inte få ut något av den... That is me in a nutshell!
SvaraRaderaMan tolkar ju såna kommentarer på sitt sätt och det kanske inte alltid är det som den som sa det menade. Jag har inte heller någon löparkropp egentligen men jag tuffar på (just nu dock i en simbassäng...), mitt 6e mara here I come!
SvaraRaderaDet där är så himla tramsigt och så oerhört fel!Som om bara för att man har långa ben och är smal så kan man springa, stora armar så är man stark eller är lång så kan man hoppa högt. Blaha! Tror den där männsikan bara är djävulsk avundsjuk för att du kan, vill och gör!Och dessutom är vacker som en blomma!
SvaraRaderaErik, jo det var på din och Es mycket trevliga fest. Jag minns inte vad minglaren heter men han såg definitivt lite otränad ut i mina ögon :-)
SvaraRaderaDaniel, visst - det gäller att omvandla till positiv energi. Det tycks ju du vara en mästare på och jag har dig som inspiratör där.
Patric, man måste träna oxå :-)
Miss Agda, ibland undrar jag vad jag kan ha sagt som sårat utan att det var meningen. Gjorde till exempel ett litet klavertramp på nyårsafton när jag kommenterade en väns grymma snarkningar... Det skulle vara skoj men det blev det inte. Ångrade mig efteråt och hoppas att ursäkten gick hem.
Ingmarie, jag tror definitivt att man har olika fysiska förutsättningar och att man ska vara nöjd om man gjort de bästa av sina. Men du har rätt i att det inte alltid är som det ser ut att vara...
Ingmarie, vacker som en blomma - TACK!
SvaraRaderaSkratt! Ha en bra helg!
SvaraRaderaNumera fattar de flesta att jag tränar (även om de kan bli förvånade över att det är löpning). Men när jag skulle springa Göteborgsvarvet första gången -94 sa en tant i nummerlappsudelningen: "Är det DU som ska springa? Du vet väl att det är 21 km?" Då såg jag tydligen inte alls ut som någon löpare...
SvaraRaderaCamilla, det låter helt sanslöst! Vilka fördomar! Undrar om en man - vilken kroppsform som helts - skulle fått samma kommentar.
SvaraRadera