Klockan har passerat midnatt i Ahmedabad. Imorgon är planen att hinna med gymmet innan frukost. Öppettiderna är urusla och jag laddade rejält innan jag närmade mig receptionen för att diskutera dessa.
- Om ni inte öppnar gymmet tidigare, bor jag på ett annat hotell nästa gång!
- Marriott (nyöppnat och svindyrt) har minsann mycket bättre öppettider!
- Vill du kanske att jag ska missa mitt marathonmål?
- Min tuffa tränare kommer aldrig förlåta er om ni saboterar min träning.
Marriott-argumentet förutsatte att jag tog reda på fakta, så det gick bort... Nåja, det var väl egentligen det första argumentet jag hade tänkt använda. Men i mycket mjukare ton. Här i Indien är människor väldigt känsliga för det raka och direkta språk vi i Sverige tycker är så bra. Saker ska lindas in eller lämnas mellan raderna. Lite som britterna faktiskt.
Nu behövda jag inte ta till något alls. Portiern svarade vänligt att visst kunde han öppna gymmet tidigare bara för mig - när ville jag komma?
En jobbig sak bara - när man rest österut är sängen rätt skön på morgonen. 6.30, som jag angav som tid för gymöppnande är klockan 2 på natten i Sverige. Och jag har inte riktigt anpassat mig ännu. Vi får se hur det känns när klockan ringer. Natti natti.
"Born to run", även mitt i natten! Somna inte på löpbandet bara. Puss
SvaraRaderaOm jag skulle råka vakna från min skönhetssömn, så lovar jaf att skänka dig en tanke....
SvaraRaderaDet är starkt Anneli, och väldigt mycket du!
SvaraRaderaPatric, risken var ganska stor faktiskt :-)
SvaraRaderaK, tack för tanken, om det nu var så att jag fick någon...
Erik, visst är det "jag". Resten av gänget uppfattar mig som lätt nördig, och alla andra valde att sova trots nedpackade träningskläder.