De är lite sällsynta. Men det är för dessa pass jag springer. Passen då flytet infinner sig. Den där känslan. Stark kropp som orkar och psyke som inte för en sekund vill ge sig. Trots att schemat dikterar 16 stycken 2-minutersintervaller i kuperad terräng.
Regnet öser ner. Mitt spår är lerigt. Backarna är branta. Jag njuter. Galen? Kanske.
Härligt galen i såfall. Grattis till den känslan!
SvaraRaderaFasen vad härligt!
SvaraRaderaNär jag kom ut i spåret hade det slutat regna, men det var skönt ändå. Gula slingan ett varv fick det bli idag. Men det är skönt att klafsa i pölarna!
SvaraRaderaÖnskar jag kunde säga samma sak men med min avbrutna rygg är jag fjärran ifrån den känslan. Jag är i alla fall glad för din skull. :)
SvaraRaderaKänslan är ju så viktigt i allt man gör och finns den där ja då bara flyter det bara på utan en enda motgång hur branta backarna än är
SvaraRaderaJiha! Du ser! Den finns där! Känslan! Och Patric, din rygg blir snart glad igen. :-)
SvaraRaderaVad härligt det låter, och jag är bekant med den känslan du så väl beskriver. Den är go!
SvaraRaderaKänns så jäkla gött när man är mitt uppe i det. Känns gudomligt efteråt. Bra jobbat!
SvaraRaderaHärligt det låter och välkommen till galna klubben =)
SvaraRaderaSofie och Jennie, ni vet så väl vad jag menar.
SvaraRaderaSverker, gula slingan efter det regnet! Hoppas du har vattentäta skor.
Patric, om jag kunde skulle jag laga dig!
Malin, flow...
Ingmarie, om jag ska vara ärlig hade jag ångest innan 16!!! intervaller. Är tränare Nilsson galen? Men det gick ju.
Erik, det underliga är att det kan kännas motigt inför ett pass som sedna blir toppen - och tvärtom. Man vet aldrig.
Anna, mitt flow kommer sällan just på intervallpassen - så det var en mäktig känsla.
Jesper, galna löpares klubb - den är jag med i.