LöparLisa gör en studie inom idrottsmedicin. Som en del i hennes läkarutbildning. En hypotes runt orsaker till knäproblem hos löpare (nära att jag avslöjade hypotesen här men från Lisas blogg förstår jag att hypotesen är hemlig, så mer än så säger jag inte) ska testas.
När man gör vetenskapliga studier behöver man nästan alltid jämförelsematerial. I Lisas studie är jag jämförelsematerialet. Eller åtminstone en del av det. Knä-frisk som jag är agerar jag negativ kontroll.
Undersökningen, som utförs i en kylig klubblokal nära mig, är ganska subjektiv (Lisas bedömningar av mina reflexer, ledstabilitet, muskelstyrka, symmetri med mera). Att vara objektiv är svårare än man kan tro och studien hade vunnit på en "blind" Lisa. En Lisa som inte vet vem som har knäproblem och vem som är knä-frisk. Men jag förstår att det hade varit svårare att genomföra. En person med knäsmärtor avslöjas nog ganska enkelt.
Idrottsläkare vill Lisa bli. Jag tycker det är kanon. Vi behöver läkare som förstår idrottsskador. De flesta gör det inte. När mitt knä krånglade (jag har inte alltid varit knä-frisk nämligen) tyckte oförstående läkare att jag väl kunde sluta springa. Jag vägrade lyssna. Gick till en naprapat istället. Och byggde lite muskler på svaga ställen.
Någon hälsoekonomisk beräkning har jag aldrig sett, men jag känner mig ändå övertygad om att kostnaderna för idrottsskador långt underskrider kostnaderna för välfärdssjukdomar, sådana sjukdomar där för lite motion är en av bovarna. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv kanske just maraton är lite överdrivet, men ändå.
Jag håller med! Den långsiktiga hälsokostnaden jämfört med kortsiktiga ickebehandlingsbesparingar pekar antagligen på en negativ kalkyl. Även här skulle man dock behöva ett jämförelsematerial i form av dubbla scenarios - ett där man behandlade, ett annat där man rekommenderade att sluta upp med idrotten.
SvaraRaderahurra för att du lyssnade inåt i det fallet och sprang vidare Superwoman!
SvaraRaderaFriskvård eller sjukvård? Jag tror på att behålla friskhet och undvika sjukhet... dessutom är det väl "farligare att sitta kvar i soffan än att lämna den?"
SvaraRaderaFram med fler idrottsläkare!
P.S Min naprapat meddelade att hon har så många långdistansare som kunder nu så hon är bokad på utbildning om skador för ultralöpare - Det är engagemang. Faktiskt i syfte att förhindra dem snarare än att bota dem.
Håller med till fullo om fler idrottsläkare och jag har mycket goda erfarenheter av deras profession. Jag har tidigare bott 30 år i Örebro som väldigt tidigt hade ett team idrottsläkare som även vi vanliga dödliga kunde boka tid hos.
SvaraRaderaEfter mitt akut blödande löparknä som jag drog på mig under Lidingöloppet 1994, hjälpte dom till med att hitta en rehablösning så jag skulle kunna idrotta igen. Utan dom undrar jag vad som hänt. Eller som läkaren sa 'jag förstår varför du springer, du måste! Därför är det viktigt att du fortsätter.' Inge krångel om att lägga ner och börja med andra intressen osv.
Kan inte ens tänka mig att kostnaderna för 'amatörers' idrottsskador skulle kunna tangera den kostnaden vi har och kommer att få tack vare vår överkonsumtion och välfärdssjukdomar.
Jag är ett lysande exempel, vet inte hur många gånger på ett år jag var sjuk när jag vägde 103kg. Känslan är dock att jag var säkerligen sjuk 10 gånger på ett år, oftast förkylningar. Detta skall ställas mot i år endast en gång och då var det lunginflammation.
Peace Love och Löparskor!
Fler idrottsläkare åt folket. Så är det bara!
SvaraRaderaPatric, precis! Det är sällan så att man kan testa alternativa scenarios.
SvaraRaderaJona, jag kanske lyssnar innåt mer än jag tror alltså. Tack för den insikten.
Mia, förhindra är bästa medicinen. Och det är det vi gör med vår träning - förhindrar en del välfärdssjukdomar. ATt vi får någon liten knäskada ibland är nog en bagatell jämfört med hjärtinfarkt och diabetes.
Jesper, blödande löparknä??? Jag trodde löparknä var en irriterad sena.
Erik, visst - så är det. Folket bör få vad folket behöver.
Hallo:) Kul att jag hittade det här inlägget!
SvaraRaderaJo vi hade helt klart behövt vara "blinda" när vi genomför undersökningarna. Man påverkas lätt... Men vi är ändå noga med att uppmärksamma alla möjliga fynd hos knäfriska också. Och det är otroligt vad mycket små-skavanker som faktiskt finns hos de "friska". Fast det kanske inte är så konstigt så mycket som många löpare tränar!
Tack för att du villa vara med, det uppskattas verkligen:)
/Lisa