Jag har inte funderat särskilt mycket på vad bästa sättet att fira bloggens ettårsdag skulle kunna vara. Men bästa sättet blev det av bara farten. Ett långpass med Ingmarie såklart. Hennes blogg var den första jag läste (och fortfarande läser) regelbundet.
Ett infall fick jag för ett år sedan. Jag började skriva blogg. Tanken var ett inlägg om dagen fram till 2010 års Stockholm marathon. Maratondagen skulle inlägget bara innehålla min tid - inget annat. Och sedan skulle bloggen läggas ner. Så blev det inte. Det var lite för kul att skriva. Lite för kul att vara en del av bloggvärlden.
Ett infall fick Ingmarie idag. Hon satte sig på pendeltåget till Stuvsta och jag mötte upp. Nittio härliga löp-minuter tillsammans. Sedan tog jag av hemåt och landade på 107 minuter. Ingmarie tog av mot sig - med betydligt längre hem. En enorm inspiratör är hon. För bloggandet och för löpningen. Bästa sällskapet på ettårsdagsfirarpasset!
En plogbil hittade vi. Den ser lite onanvänd ut. Makes sense - plogat våra vägar hade den inte.
Jag väljer tempo. Det får jag alltid göra när jag springer med Ingmarie. Det vintriga sliriga underlaget är en bra ursäkt för att dölja gårdagens vin-intag. Mycket trevlig kväll igår nämligen. Boule-match (med vin) följd av middag på Humlehof (med vin) och lite mys (med vin) i vännerna E och Es nya lägenhet.
grattis på ettårsdagen, väl firat tycker jag!
SvaraRaderaGrattis!! Och vi är så glada att du valde att fortsätta förbi maran! :)
SvaraRaderaTack sötaste, finaste vännen för att jag fick fira med dig!Bättre sällskap än vad jag fick finns inte! Du är en pärlbeströdd Stålkvinna!
SvaraRaderaJag är glad att du inte slutatde, jag gillar att läsa det du skriver!
SvaraRaderaTrevligt hade vi också och det stora tacket kommer här! Grattis också till ett år i bloggvärlden! Du skriver bra.
SvaraRaderaGrattis till ettårsdagen, och bra att du fortsatte - din blogg är kanon :)
SvaraRaderaGrattis på ettårsdagen och fortsätt blogga på!
SvaraRaderaGrattis grattis! Fortsätt blogga bara för jag gillar det du skriver! :)
SvaraRaderaHur bar du dig åt för att få Ingmarie att sitta still? ;)
Vilken tur att du inte lade ner din blogg. Jag hittade dig via Ingmaries sida ... Känner inte Ingmarie men hon känner Lotta och Lotta känner mig ... och bloggar gör vi allihop.
SvaraRaderaKram, Sylvia
Grattis! Ett väldigt bra sätt att fira du hade!
SvaraRaderaBloggen och dess "mamma" tackar för alla gratulationer på ett-årsdagen. Vem vet - kanske blir det fler årsdagar.
SvaraRaderaEtt försenat grattis på bloggens ettårsdag! Du firade på rätt sätt :)
SvaraRadera