Landade i morse. Och möttes av sol från klarblå himmel över gnistrande snö. Om jag ändå ska hem och duscha innan svängen till jobbet kan jag ju lika gärna springa först. När jag änså ska duscha menar jag. Och nu när solen skiner.
Funderar lite över tränare Nilsson förmaningar över skaderisken vid långresor. Men jag är ju knappast jet-laggad ju. Drygt 24 timmar i US vänder inte på mitt dygn. Visst, trött är jag - jag sover inte lika bra i sittande ställning i en flygplansstol som i min säng. Men om jag är lite försiktig...
Jag tassar ut. Försiktigt. Av någon anledning hamnar jag på den väg där jag vid den här tiden förra året drog av en bit av min vadmuskel. Jag känner efter. Piriformis i höger skinka gör sig påmind - men det gör den nästan alltid. Höger baklår känns ovanligt stelt och osmidigt. Tankarna på skador får fäste, snurrar och mal och lägger sig som en skugga framför solen och över den gnistrande snön.
Jag tänker annorlunda nu. När kroppen var yngre kom de få skador jag hade som överraskningar. Att leder och muskler skulle hålla för påfrestningar tog jag för givet. Nu är jag mer försiktig. Att vara hel är långt ifrån självklart.
Ett innebandygäng har dragit igång på jobbet. Jag gillar innebandy. En av mina stoltaste meriter är stundentmästarinne-titeln från tiden i Uppsala. Men det var länge sedan. Nu vågar jag inte. Ser framför mig hur kroppen går sönder.
Välkommen hem till snön! Klokt att du lyssnar på kroppen. Det är det absolut svåraste för oss löpare. Jag gör fel hela tiden då suget att få springa alltid är dubbelt i kvadrat jämfört med en lite skada.
SvaraRaderaInnebandy är helt galet livsfarligt. Man stukar foten bara av att tänka på det...
Välkommen hem! Och såklart är det lika bra att springa om man ändå ska duscha. Annars är det ju helt onödigt att duscha liksom! ;) Jag har också fått en ny syn på skador sista året, men jag vägrar tro att det har något med åldern att göra... ;)
SvaraRaderaVälkommen hem! Bra resonerat om skaderisken. Förr tog man helt för givet att skador, det kan andra ägna sig åt. Men så är det inte längre, och med tanke på att du har rejäla mål uppsatta även det här året finns det anledning att tänka efter före. Ha det fint!
SvaraRaderaUrk vad tråkigt att piriformis känns av på det där viset. Har lärt mig en otroligt effektivt massagegrepp för just den lilla rackaren, hör av dig om du vill ha lite tips =) Slit på med rehab övningar, jag håller tummar och tår att den snart läker ut.
SvaraRaderaPeace Love och Löparskor!
Hälsar med dig välkommen hem!
SvaraRaderaKlokt att ta det lugnt för även om du inte är direkt jet legad så sliter en resa.
Oavsett ålder...
John, jag önskar att jag var smart oftare. Egentligen borde ag rehaba mer.
SvaraRaderaFirnesscoachen, jag upplever nog ändå att åldern har gjort mig mer försiktig med min kropp. Är ju ganska mycket äldre än du.
Erik, jag tänker inte så mycket på målen, mer på hur jag mår när jag inte får träna.
Jesper, min massör Sofie triggerpunktar piriformis. Asont gör det.
Ingmarie, jag försöker lyssna på dig ju...