Sidor

söndag 5 juni 2011

Anfall bästa försvar?

Ny date med tränare Nilsson. Denna gång i löparkläder. Runt Årstaviken går färden. Vi kringelikrokar lite på några skogsstigar på Årsta-sidan för att utöka sträckan och löptiden lite.

Obligatorisk kisspaus. Alltid när Ingmarie är med. Vi kryper in bakom varsin buske längs den ganska öde stigen. Förbi passerar en kvinnlig joggare med två små lösa hundar. Hundarna får syn på mig och springer fram och hälsar där jag hukar i grönskan. Hundarna verkar rätt ofarliga och jag blir inte rädd. Jag blir inte arg heller. Jag säger ingenting. Joggardamen däremot - hon får ett utbrott. Börjar gorma om att det inte är konstigt att hennes hundar springer på mig när jag gömmer mig så där konstigt i skogen. Dessutom är hon arg för att hennes hundar kommer att äta upp min äckliga skit... Men! Jag kissade ju bara.

Vi springer vidare. Vi spekulerar i joggarens beteende. Vi gillar att prata om beteenden, Ingmarie och jag. Varför vi är som vi är och varför andra är som dom är. Och hur man kan förändras och utvecklas om man vill det. Vi kommer fram till att joggaren nog trodde att hon skulle få skäll för att hennes hundar sprang på mig. Hon gjorde snabbt om situationen till att det var mitt fel och tog till anfall-är-bästa-försvar-taktiken. Vi kommer snart ikapp hundekipaget och förklarar vår ståndpunkt - att man faktiskt får ta kisspauser. Vare sig man är människa eller hund.



Rundan går i lugnt tempo. Benen känns hyfsat återhämtade så här dryga veckan efter maran. Men det är ändå försiktighet som gäller. Några dagar till.

8 kommentarer:

  1. Men seriöst! Fast jo, antagligen trodde hon att hon skulle få skäll och ville hinna före.

    Synd att vi inte stötte på varandra! Var nämligen där i krokarna i förmiddags.

    SvaraRadera
  2. Hej!
    Angående beteende så brukar man säga att "en persons behov styr personens beteende". Det kanske ni kan prata om det nästa gång ni ses och se vad ni kommer fram till :-).

    Vilket behov den joggaren hade som skällde ut er vet jag inte men, man brukar säga att "behov styr beteende".

    MVH

    SvaraRadera
  3. På något vis tycker jag synd om henne...Vara så ilsk...
    Och tack för i dag! Du har mail! :-)

    SvaraRadera
  4. Apropå ilskna hundägare utan synbar anledning:

    http://multisport.outsideonline.se/2011/05/24/mannen-som-hatade-cyklister/

    SvaraRadera
  5. Haha, vad roligt- där nånstans satt jag och Petra och kissade idag också (på Årstasidan av viken). Vi slapp arga hundtanter dock! :)

    SvaraRadera
  6. Har man hund ska man vara glad. :-) Lev väl!

    SvaraRadera
  7. Andréa, hundarna skällde lite - men mycket trevligare än damens skäll...

    Lennart, behov styr beteende... Hmm. Får fundera på den.

    Ingmarie, jag tycker också synd om henne. Något är fel när man reagerar så.

    Camilla, ska genast kolla...


    Lisa, rekommenderar försiktighet i de krokarna - tror hon bor där...

    Erik, jomenvisst!

    SvaraRadera
  8. Camilla, oj då! Gubben var klart värre än vår joggardam.

    SvaraRadera