Distanspass i höstvacker skog. Jag väljer att lyssna på min egen andning och på mina egna tankar.
Ibland, när jag springer distans eller långpass, lyssnar jag på musik. Ibland lyssnar jag på ljudböcker. Men inte idag.
När jag återvänder till gamla stigar dyker ljudminnen upp. I en passage i skogen ljuder alltid Robbie Williams fantastiska "Supreme". Trots att jag inte har några lurar i öronen. På vägen mot Sundby gård tänker jag på hundarna som försökte para sig i "Igelkottens elegans".
Dagens runda innehåller flash backs från Mario Vargas Llosas "Den stygga flickans rackartyg". En bok som fascinerat mig under några långpass. Jag är osäker på om jag tyckte om den eller inte.
Vad härligt att det finns minst en till som hör musik även utan lurar! För min del hör jag alltid Glasvegas med "Geraldine" när jag befinner mig under järnvägsbron vid Årstaviken.
SvaraRaderaHar funderat på det där med ljudböcker på långpassen, osäker på hur det fungerar med koncentrationen bara...
SvaraRaderaDu är ju tjej och fixar två saker samtidigt! Ska helt klart prova det!
Låter härligt med ljudböcker under lugna långpass. Om inte annat kan man ju lyssna under åtminstone en viss del av passet! Kanske man borde testa på crosstrainern...
SvaraRaderaErik, visst är det fascinerande hur hjärnan fungerar med sina associationer!
SvaraRaderaJanne, prova! Jag blir tyvärr lite manligt svettig i öronen - då hörs det som under vatten :-)
Lisa, absolut värt att testa på tråkig cross-trainer.