Det sägs att man efter 21 dagar har skapat en ny vana. I fredags hade jag varit utan socker i just 21 dagar. Idag borde det alltså vara dag 24.
Pang-smack-bom! Där kom det, det grymma sockersuget.
Efter de första 2-3 dagarnas viljeinsats har det annars varit märkvärdigt lugnt och överraskande enkelt att låta bli. Visst, jag var lite lite sugen häromdagen, när vissa familjemedlemmar moffade semla. Men inte överdrivet. Visst, jag sneglade lite på Icas lösviktsgodis när jag handlade senast. Men det var inte svårt att gå förbi.
Men så idag. Jag vill HA! Ospecifikt vad, bara det är sött.
Jag funderar på orsak och verkan. Jag funderar på triggers. Än så länge har jag inget svar. Mer än att jag vet att jag ska övervinna detta. För mitt experiment är sex veckor långt. Två gånger 21 dagar.
Och just i de situationerna låter det så extremt tråkigt när ngn säger: ta en tsk kokosolja, en kopp te, eller borsta tänderna. Kanske det funkade att skriva ett blogginlägg?
SvaraRaderaAnneli, har du sett mina sockerbitar?
SvaraRaderaHaha. Vad typiskt! Kan det vara en blodsockerdipp som gett suget bara? Imorrn har det gått 21 dagar för mig... Men sen har jag ju inte kört "cold turkey". Ett par tre kanelbullar har slunkit ner...:)
SvaraRaderaDu klarar det! Så kan du belöna dig med att vara med på Tjejmarathon ;)
SvaraRaderaSuck... precis samma sak hände mig i torsdags. Efter 8-9 veckor hos ViktVäktarna och totalt godis/kak/sockerstopp slog det bara på. Obarmhärtigt... Jag har haft några "känningar" innan, men de har gått att ignorera. Inte denna gången. Det formligen rann ur mungiporna och jag kände att nä, nu ger jag kroppen det den verkligen verkar behöva. Köpte en liten påse blandgodis som jag åt utan särskilt drama eller upphetsning. Konstigt nog inget dåligt samvete heller. Det bara hände liksom, helt planerat. Visst var det gott, jag fick det nog lite "out of the system" för sedan försvann suget totalt. Rätt, fel, vet ej. Men jag kämpade inte emot denna gång och det gick bra ändå :-D
SvaraRaderaSnorkkis, bloggandet hjälpte mig fram till fiskgrytan som tog udden av underliggande hunger som jag tror var boven.
SvaraRaderaPatric, vaddå dina sockerbitar??? Har du skrivit äktenskapsförord om dem?
Lisa, jag är inte heller jättestrikt - åt sushi i fredags till exempel. Men det borde inte vara den som spökade på måndagen.
Annie, jag grejade sockersuget. Om jag grejar ett tjejmaraton bara två veckor efter Stockholm marathon? Troligen inte. Men kanske en liten återhämtningsjogg längs banan.
Helena, när man går på diet tror jag att det är rätt att unna sig ibland - bara det inte blir en vana i sig. Men mitt sockerexperiment är ett experiment.
Vad fräckt! Av sockersuget att slå till så där utan förvarning! Men du, ge det en smocka och håll dig till exprimentet.
SvaraRaderaJa!
SvaraRaderaEftersom fiskgrytan hjälpte så var det förstås hunger som spökade. Men det skulle också kunna bero på hormoner = menscykeln. Jag är helt klart mer godisgalen vissa dagar i månaden.
SvaraRaderaBureborn, du har helt rätt. Tyvärr vet jag inget om min menscykel sedan 15 år tillbaka - läkemedelsindustrins gåva till kvinnorna=hormonspiral :-)
SvaraRadera