Iakttagelser i gymmet

Det är lite småtrist att springa på löpband. Men vill man undvika att kyla ner de irriterade luftvägarna så är gymmet alternativet. Tur att det finns udda fåglar att studera.

Idag studerar jag mannen på löpbandet bredvid. Han sneglar på min hastighetsinställning - jag är mitt i en 25-minuterströskel, sedan kör han - pang bom rakt på utan uppvärmning. Jag vet inte om hans hastighetsinställning påverkas av min. Men den är definitivt snabbare än han borde tänker jag. Han springer 10-15 steg. Sedan springer han trettio till hängandes i armarna på de där sidorelingarna som jag egentligen inte fattar vad de är till för. 10-15 steg normalt och sedan dubbelt så många hängandes. Om och om igen.

När jag kliver av stiger en annan man fram till mig. För honom är jag kanske en udda fågel. Han har i alla fall iakttagit mig. "Du måste ha sprungit minst en timme" säger han. Riktigt så länge var det inte. "Hur orkar du - jag orkar bara 10-15 minuter" fortsätter han. Jag tar tillfället i akt och förklarar att han säkert också klarar en timme, om inte nu så snart, om han drar ner tempot ordentligt och kanske varvar med gång till att börja med. Att gå ut för hårt eller springa fortare än man egentligen är tränad för är ingen bra strategi och inte ett dugg coolt i mina fågelskådarögon.