lördag 9 oktober 2010

Som i en inredningstidning

Alltid är det något. Hemmafixarlistan är aldrig tom. Uppdraget idag var att köpa ett draperi. Istället inhandlades lite nya soffkuddar. I grönt och lila. Och en tunn grön yllefilt. Saker som passar in i drömmen om att sitta uppkrupen i soffhörnet och läsa en bok. Utan ohängd tvätt eller dammråttor som stör. Som i en inredningstidning liksom.

Imorgon är det nog dags att riva den trasiga duschkabinen. Eller kanske åka till Ikea och leta nya garderober till tonårstjejernas rum. I enlighet med tonårslogik kommer kläderna absolut inte att behöva ligga på golvet om de gamla garderoberna byts mot nya.

Som i en inredningstidning kommer det aldrig att bli. Stöket är beviset för att vanliga människor lever i mitt hus. Människor som läser böcker, bloggar, kollar på TV-sporten eller chattar trots att diskmaskinen inte är urplockad.

7 kommentarer:

K sa...

Vanliga människor är bra, tonårsdöttrar tillhör alltid facebookgruppen "vi som abvänder golvet som garderob" och just nu ser jag på här är ditt liv med Roy Andersson, say no more..

Anna sa...

Tur är väl det, att diskmaskinen står oupplockad.

Patric sa...

Varför har man inte en massa diskmaskiner istället för skåp? Då slapp man att tömma innan man kunde fylla på igen och skulle därmed frigöra den där soffbokläsartiden som man finner att andra har tid med, åtminstone i alla heminredningskataloger.

MarathonMia sa...

feel again it. Köpte precis ännu en garderob till tonårstjejen och 48 (fyrtioåtta!!) galgar. Det var städat och undanplockat i en (1!!) dag. Mycket levande.

Erik sa...

Berättelser från verkligheten är alltid härliga att ta del av.

anneliten sa...

K, bad just döttrarna ta ner sin tvätt. Tänkte nämligen sätta på en maskin... Plötsligt ligger det minst sex maskiner tvätt på tvättstugegolvet. Och jag som trodde jag var ikapp. Typ.

Anna, jo, man kan ta det som ett tecken på viss avslappning när vi njuter av annat trots att hemmet inte ser ut som i "sköna hem"

Patric, du har så bra idéer du...

Mia, så det är inte bara mina änglar som är slarviga alltså?

Erik, tycker du inte synd om Patric ibland? Till och med kaninerna är honor...

Erik sa...

Nej, faktiskt inte. Borde jag det? ;-)