Ibland finns det bara där. Suget efter att oavbrutet stoppa något i munnen. Vad som helst som lätt går att plocka i sig med fingrarna. Suget är inte hunger och det går liksom inte att mätta. Efter lite sött behövs lite salt. Efter lite salt behövs något surt. En havreboll. En morot. Några överblivna fredagschips. En havreboll till. (Meningen är att tonårsdotter ska sälja havrebollar för fotbollslagets räkning, så vi har ganska många!)
Jag kopplar ihop småätandet med rastlöshet och oro. Men idag vet jag inte var rastlösheten kommer ifrån. Kanske ur ännu ett missat yoga-tillfälle? (Jo, det är sant - för tredje måndagen i rad har yogan kvaddats av chefens planering. Och jag har fortfarande inte kommit mig för att säga något...)
Nä, inga fler havrebollar nu - jag ska se om jag kan bota suget med några solhälsningar här på köksgolvet istället.
6 kommentarer:
Känner igen mig i det där. Jag ska sova istället för yoga. Ny dag imorgon. 0 havrebullar då eller hur?:)
Jag vet nog varför du tycker jag ska testa om jag är laktoskänslig just nu! Svaret heter havrebollar och meningen är att jag ingen ska få! ;)
Tänker på din chef. Undrar om han anar vad som kommer att ske när du är redo att konfrontera honom med både det ena och det andra. Go for it!
Ta med dig några lådor havrebollar och be att chefen köper dem... Jag menar självklart att du tvingar honom att köpa dem! Och nämn också att du betalat för din yoga-kurs som du hindras att gå på... Detta lägger du sen på priset för havrebollarna.
Känner igen det där. Borsta tänderna och/eller tugga tummi kan funka. Eller stoppa proppar i öronen så du inte hör chefen. ;-)
Anna, en havreboll har det blivit. Men absolut inte samma sug. Yogan hjälpte igår.
Patric, he, he...
Erik, önskar att jag kunde snyta mig i chefens kavaj - men riktigt så ekonomiskt oberoende är jag inte... Och han har faktiskt många bra sidor också!
Janne, bra idé! Det blir 1240 kronor för 16 havrebollar det...
Ingmarie, Yoga funkade!
Skicka en kommentar