Kan viljestyrka sina? En artikel i New York times refererar till forskning som tyder på det. Och en av mina favoritbloggare, Steve Magness (the science of running), översätter till löpning - ett tufft pass klarar man bara av om det finns mental kraft och viljestyrka nog. Och den viljestyrkan kan vara helt eller delvis förbrukad efter en stressig dag på jobbet, anser Steve.
Jag funderar. Jag tror det kan stämma. Är jag mentalt slutkörd lockar inte ett tufft intervallpass. Då passar en lugn, kravlös jogg bättre. En jogg där stressen får rinna ur kroppen.
Ingmarie brukar säga att ingen elitidrottare klarar mer än tio år på toppen. Om kroppen håller är viljan ändå slut. Den mentala kraften att köra de där riktigt riktigt tuffa passen - de som vi vanliga motionärer aldrig ens är i närheten av, är förbrukad.
Nu är ju inte jag elit. Men återhämtning och återuppbyggnad känns ändå som en bra idé. Inte bara för kroppen. För löparsjälen också. Den träning jag gör just nu gör jag bara för att jag har lust. Den träning jag gör nu loggar jag inte. Den bara är. Den kostar ingen viljekraft.
4 kommentarer:
vet inte om jag vill tro på det där. om man omsätter det till annat än löpning så verkar det väl inte så troligt - jag tänker främst på affärsvärlden som ofta består av gamla gubbar i ledningarna. de orkar ju hänga i...? däremot tror jag att viljestyrkan sinar om man bara kör samma samma. variation is the spice of life?!
Det är klart! Själv upplever jag samma sak med renoveringen. I ett helt år så har jag känt avsmak för att ens tänka tanken på att renovera. Förmodligen för att jag under 2 år renoverade på varje ledig stund. NU däremot så är jag lite sugen igen.
Jag gissar att det är samma sak när man tränar hårt? Likheterna är fler än man kan tro. Om man jobbar lite mer än heltid som jag gör och lägger till 20-30 timmar renovering på det i veckan så blir man både mentalt och fysiskt slut.
Hur många timmar tränar du i veckan?
Träningsglädje, när jag tänker på styrelsegubbarna (som jag ju träffar några av) så känns det ännu mer sant faktiskt. Tänker också på mitt eget karriärsdriv som definitivt var mycket starkare förr. Tror viljestyrkan kommer på nytt om man byter fokus dock. Vips har man 10 nya år liksom...
Fisken, Jag tror att man glömmer det jobbiga lättare och minns det roliga längre. Därför kan man göra jobbiga saker igen och igen om det bara får gå lite viljestyrkesamlande jobbighetsförträngande tid emellan. Just nu tränar jag rätt lite, men i princip nästan varje dag. Och jobbar lite mer än heltid gör jag nog alltid...
återvänder till det här inlägget efter 6 månader. jag har funderat på det sedan dess. och vet du, jag tror ni har rätt!!!
Skicka en kommentar