Igår hög på ett lyckat löppass. Idag låg. Ont i foten.
Mina känslor är som en sinuskurva just nu. Vår i luften. Spring i benen. Ont i foten. Bryta ihop, acceptera och komma igen. Jag återgår till alternativträningen. Letar efter tålamodet. Och hoppet.
9 kommentarer:
Segt segt, lider verkligen med dig. Styrkekram!
Neeej! Det som lät så hoppfullt igår. Kanske vågade ni er på en för snabb upptrappning, du och Ingmarie.
En styrkekram från mig också!
Tröstköp en racercykel och sluka asfalt i 50 knyck?
F-n!!!! Danne?
Det är ingens "fel" att det blev så här men om någon ska klandras så är det väl i så fall jag. Men hur skulle jag kunna veta...?
Gulliga ni är! Men Ingmarie! Det är väl inte ditt fel heller! Du kan ju inte känna hur det känns i min kropp, så bedömningen blir ju min ändå. Hade du inte varit min tränare hade jag börjat mycket tuffare än de där mes-intevallerna ;-) och då hade jag kanske varit tillbaka på ruta ett. Där är jag inte. Ömheten är nästan borta idag. Som sagt - sinuskurva!
Attans!! Sander en stor dos talamod och lite stykevibbar till dig! Kram
Jag vet precis hur du känner det, när man slits mellan hopp och förtvivlan. Värdelöst när man är så sugen, men kroppen inte är med... :-(
Håller tummarna för dig!
Styrkekram var det ja!
Nej men vad trist!!! Jag känner verkligen igen den där sjukt trista sinuskurvan... Hoppas det blivit bättre!
Skicka en kommentar