Saker kommer ivägen. Kanske för att jag låter dem. Just nu gör det inte så mycket. För jag är inte igång ännu. Inte på riktigt. Fram till midsommar ska jag långsamt vänja kroppen vid lite längre löpning. Och då menar jag längre än sex-sju kilometer. Försiktigt nu. Under Nilssons övervakning.
Egentligen skulle jag ha sprungit åtta kilometer igår. Men jag skjutsade min pappa istället. Hem från en operation på Karolinska. Planen var egentligen skjuts på torsdagen. Men lite småkrångel flyttade hemfärden en dag.
Väl hemma på mina föräldrars fredagskvälls-soliga altan väljer jag att umgås med dem. Tänker att jag kan springa mina åtta kilometer imorgon.
När imorgon blir idag och lördag finner jag mig plötsligt i sällskap av en lurvig best som jag utan tvekan lovar passa något dygn eller så. För att han som egentligen skulle passa sin mammas hund ska kunna gå på summer burst. Med min teenager.
Lurven är en snäll best. Men sällskapssjuk. Vill helst inte vara själv. Löprundan byts ut mot en underbart skön långpromenad. Med sällskapshund. Det ÄR något med att promenera med hundar. Det gör mig rofylld.
Imorgon. Då ska jag springa. Inget ska komma ivägen. Inte ens en urmysig lurvig best.
Egentligen skulle jag ha sprungit åtta kilometer igår. Men jag skjutsade min pappa istället. Hem från en operation på Karolinska. Planen var egentligen skjuts på torsdagen. Men lite småkrångel flyttade hemfärden en dag.
Väl hemma på mina föräldrars fredagskvälls-soliga altan väljer jag att umgås med dem. Tänker att jag kan springa mina åtta kilometer imorgon.
När imorgon blir idag och lördag finner jag mig plötsligt i sällskap av en lurvig best som jag utan tvekan lovar passa något dygn eller så. För att han som egentligen skulle passa sin mammas hund ska kunna gå på summer burst. Med min teenager.
Lurven är en snäll best. Men sällskapssjuk. Vill helst inte vara själv. Löprundan byts ut mot en underbart skön långpromenad. Med sällskapshund. Det ÄR något med att promenera med hundar. Det gör mig rofylld.
Lurven och jag. På långpromenad.
Imorgon. Då ska jag springa. Inget ska komma ivägen. Inte ens en urmysig lurvig best.
4 kommentarer:
Verkligen lurvig! Vill den inte springa lite kort då? :) Om inte så är den säkert värd ett missat pass :)
Du/ni borde verkligen ha en egen lurvas. En som vill springa mycket!
Hihi! Vilken sötnos till vovve!
Minst åtta kilometer - det är ju löpning på riktigt ju. Härligt att du är på väg tillbaka!
Men oj vilken gullig sak! En sällskapssjuk liten golvmopp minsann:)
Perfekt att få tillgång till hund så där ett litet tag bara. De är ganska tidskrävande, men att vars hundvakt ibland är perfekt!
Skicka en kommentar