Min lånade lilla kompis har gått många mil med mig. Under drygt en vecka har hon följt mig överallt. Och jag har följt henne. Till hundbadet. Genom skogen. Den med alla roliga pinnar.
Nu är hon hemma hos sig igen. Och jag får gå mina promenader själv. De blir inte riktigt lika långa utan henne. Och inte alls lika mysiga. Jag saknar henne!
Nu är hon hemma hos sig igen. Och jag får gå mina promenader själv. De blir inte riktigt lika långa utan henne. Och inte alls lika mysiga. Jag saknar henne!
7 kommentarer:
Vovvar är verkligen härliga! Hade jag haft en hade jag kanske varit bättre på vardagsmotion...
Du får låna henne när du vill. Hon trivs hos er!
Det är något särskilt att ge sig ut med de lurviga små liven! :-)
Kanske blir saknaden lite mindre om du biter tag i en pinne? En av de där fina i skogen.
Du bara måste skaffa en egen fyrbent eller se till att låna varje helg. :-)
Andréa, ja lite extra promenerande blir det onekligen. I alla väder.
Erik, :-)
Rund, visst är det! Glada hundar smittar av sig.
Bureborn, njae...
Ingmarie, någon gång så.
Hundar är verkligen helt fantastiska:) Mkt fina bilder!
Skicka en kommentar