Marie Söderströms hemlighet?

Jag har fått det berättat för mig att en av hemligheterna bakom Marie Söderströms framgångar som löpare är hennes hundar. Enligt min källa löptränade hon mycket med hundarna och de hjälpte till att dra upp ett tempo lite utöver det hon själv skulle valt.

Värt att prova tänkte jag. Vår lånehund, som tonårsdotter den yngre tar hand om på helger och lov sedan ett par månader tillbaka, bor hos oss nu. Det är ju påsklov.

Skulle vilja beskriva en härlig tur, på torra skogsstigar, med väluppfostrad, löpvillig vovve vid min sida. Men riktigt så blev det inte. Vovven tycker om att springa, det är inte det, den vill bara inte springa för långt bort ifrån sin helg-och-lov-matte. Första delen av rundan drog jag hunden. När vi vände hem drog 10 kg hund mig. Genom lera och snö. Över hala berghällar. Inte precis något harmoniskt pass.

Får nog be Ingmarie (det är hon som är källan) att fråga Marie hur man får hundar att bli bra och sporrande löpsällskap. För inte ger jag upp efter första försöket.

Kanske lite överoptimistiskt att tro på torra skogsstigar.

Ibland reflekterar jag över hur fysiskt underlägsna vi människor är jämfört med många djur. Den lilla 10-kgs-klumpen är så stark och så snabb. Och orkar springa så länge.