En annan del av dagen använder jag till att springa långpass. I dessa återhämtningstider är långpassen inte jättelånga. Knappa 17 kilometer idag. Sällskap varenda meter av Ingmarie. "Tänk om alla novemberdagar kunde vara så här", säger Ingmarie. Och jag håller med. En vacker höstdag. Löpning i natursköna omgivningar. Med en energigivande tränare och vän som sällskap.
Enda smolket i löparglädjebägaren är min puls. Den är ofattbart hög trots hyfsat normalt långpasstempo. Har jag tappat formen helt? Och det på bara några få veckors återhämtningsträning. Eller är det något annat som är fel? Baksidan med att mäta är att mätvärdena ibland leder till grubblerier. Kanske onödiga sådana. Jag måste ju inte vara i form just nu.
Jag håller tungan rätt i munnen på en hal träspång.
Vila i löven efter genomfört pass.
9 kommentarer:
Som jag skrev till Ingmarie; det ser helt underbart ut!!
Teknik är bra men precis som du skriver så är det onödigt grubbleri.
Nästa gång är den normal igen!
Haha, vad söta ni var där ibland löven!
Härligt anneliten med en sådan ledig dag, hoppas helgen fortsätter i samma tema.
Peace Love och Löparskor!
Tekniken har verkligen sina baksidor. Inte för att jag tror att formen dykt så långt att din puls skulle ha påverkats, men skulle det vara så spelar det ju ingen roll. Den har ju fått en välförtjänt vila, precis som den skulle, och nu är det snart dags för uppbyggnad igen!
Låter och ser så härligt ut! November är inte så illa faktiskt.
Mysiga bilder :)
Jag har också mycket högre puls nu än vad jag "ska" ha och man kan verkligen fundera sig hel snurrig på det...
Andréa, det var underbart. Energigivande!
Ingmarie, idag var pulsen lägre - men å andra sidan hade jag ingen att prata med ;-)
Fitnesscoachen, jo, vi trivs ihop. Pratade lite om vilken slump det är att vi träffades... Jag kommenterade Ingmaries blogg - på den vägen är det.
Jesper, nu är det söndag och jag har facit - helgen har varit jätteskön!
Sofie, jag gillar höst faktiskt. Har envist ignorerat en facebook-inbjudan "Stycka november och ge till sommaren".
Karin, pulsklockor är bra att ha - men ibland fattar jag noll...
Bureborn, jag känner mig faktiskt lite ur slag. Men det kan ju vara bra, då lär jag märka snabba förbättringar när jag väl sätter igång springandet på allvar igen.
Skicka en kommentar