Bestäm dig! Så skriver kloka Ingmarie i ett inlägg. Och ofta ofta hör jag Nikes slogan "Just do it" inombords när jag ska igång med något lite jobbigare pass. Att känna efter för mycket är inte vägen till framgångsrik träning.
Att jobba (för) mycket är inte heller vägen till framgångsrik träning. Träningen tenderar att plötsligt inte få plats när jobbdagen sträcker ut sig långt in på kvällen. Det är en av mina alkilleshälar - jag måste ta mig i kragen och gå hem. Innan jag blir för trött. Innan jag blir för hungrig. Innan det blir för sent.
Denna vecka föreslår tränare Nilsson två lite längre pass - 18 och 22 kilometer. På söndag finns det inga luckor lämpade för träning. Alltså måste ett av de längre passen springas en vardag. En fredag kanske. Jag bestämde mig. Jag skolkade. Redan vid halv fyra-tiden lämnade jag kontoret. Nu - drygt 18 kilometer och en dusch senare känns det rätt bra. Att ha skolkat lite från jobbet så att jag inte behövde skolka från träningen.
4 kommentarer:
Skolk? har ni ingen friskvårdstimme :-).
Gjorde du rätt i! Och till Lennarts kommentar här ovan: Vi har friskvårdstimme på fredagar, och det funkar perfekt på mig för jag tänker varje fredag när jag är på väg hem att "jag har vääärldens bästa arbetsgivare" enbart för att jag fått springa mitt på dagen. Lättflirtad :)
Sofie! Friskvårdstimmen är bra. Utnyttjas den så blir det nog mindre sjukdagar senare att ta hand om :-). Du har en bra arbetsgivare :-).
Lennart och Sofie, jag har rätt till en friskvårdstimme, men det har aldrig fallit mig in att tänka så. Kanske för att jag ändå måste göra mitt jobb och möta deadlines. Det handlar inte riktigt om att räkna timmar. Och mer än 40 arbetstimmar gör jag nog nästan varje vecka. Tyvärr. Lovar mig själv att börja ta ut friskvårdstimmen. Från och med nu!
Skicka en kommentar