En tillfrågad expert vill proppa i mig mer medicin. Dr. Bengtsson tvekar. Och beordrar ett nytt ultraljud. Remiss-frågan är om mitt hjärta är förstorat. Det finns antydningar om det på magnetröntgen. Och om det är sant behöver jag nog mer medicin, precis som experten säger. Då räcker det inte med betablockeraren.
Ditt hjärta är ganska stort. Men det är inte för stort. Och det har absolut inte blivit större sedan senaste undersökningen. Så säger sköterskan. Men jag ser extraslag säger jag. Ibland är det dumt att ha en aning om hur saker och ting ska vara. Det skapar en extra oro.
Ultraljudsläkaren kommer in. Han ska skriva till Dr. Bengtsson om extraslagen säger han. De är lite för många för att man ska vara helt lugn. Han vill rekommendera en 24-timmars EKG-registrering säger han. Det kan behövas mer medicin. Annan medicin. Vi får se vad Dr. Bengtsson säger.
Mitt hjärta pumpar trots allt på ganska bra. Men det är lite stelt. Det finns ärrbildningar. Där inflammationen satt. Ärrbildningarna är inte riktigt lika smidiga som resten av hjärtat. Du får nog leva med dem säger ultraljudsdoktorn. Jag får nog det tänker jag. Alternativet är liksom sämre.
Ärrbildning. Bestående stelhet. Mitt i mitt hjärta. Ja, jag är lite deppig. Det kan man väl få vara när man inser att den oövervinnliga kroppen inte är oövervinnlig. Eller får man inte det?
Ja, jag vet. Det finns de som har det värre. Ja, jag vet. Det kunde ha varit värre för mig. Men idag känner jag för att deppa. Lite.
Ditt hjärta är ganska stort. Men det är inte för stort. Och det har absolut inte blivit större sedan senaste undersökningen. Så säger sköterskan. Men jag ser extraslag säger jag. Ibland är det dumt att ha en aning om hur saker och ting ska vara. Det skapar en extra oro.
Ultraljudsläkaren kommer in. Han ska skriva till Dr. Bengtsson om extraslagen säger han. De är lite för många för att man ska vara helt lugn. Han vill rekommendera en 24-timmars EKG-registrering säger han. Det kan behövas mer medicin. Annan medicin. Vi får se vad Dr. Bengtsson säger.
Mitt hjärta pumpar trots allt på ganska bra. Men det är lite stelt. Det finns ärrbildningar. Där inflammationen satt. Ärrbildningarna är inte riktigt lika smidiga som resten av hjärtat. Du får nog leva med dem säger ultraljudsdoktorn. Jag får nog det tänker jag. Alternativet är liksom sämre.
Ärrbildning. Bestående stelhet. Mitt i mitt hjärta. Ja, jag är lite deppig. Det kan man väl få vara när man inser att den oövervinnliga kroppen inte är oövervinnlig. Eller får man inte det?
Ja, jag vet. Det finns de som har det värre. Ja, jag vet. Det kunde ha varit värre för mig. Men idag känner jag för att deppa. Lite.
5 kommentarer:
Det kan ALLTID vara värre, men man måste ju få deppa över sin egen piss-situation trots det. Blä. Jag lider med dig och hoppas verkligen på att du slipper ACE-h. Både för att slippa blodtryck nere i fotknölarna och för att det ju pekar på att experterna inte tycker att det verkar "så farligt"...
Se det positivt (om det nu går?): de har inte satt in det ännu. De tar alltid det säkra före det osäkra, så det är ett gott tecken att du inte redan knaprar dubbla mediciner!
KRAM
Visst finns det de som har det värre, men så är det ju alltid. Det förtar inte det faktum att ditt liv har förändrat från hur det varit och det är klart att du måste få utlopp för dina känslor kring det.
Jag fortsätter som alltid att hålla tummarna för dig.
Jag kommer till sthlm nästa vecka tisdag-söndag. jag försöker styra upp någon fika/träning/träff med Lisa och kanske Ingmarie. Har du lite tid över vill jag gärna träffa dig med :)
Jag hade STORTJUTIT!!!!
Och deppat järnet!!
Betyder det medicin för evigt eller en viss tid?
Vi behöver ses!!!
KRAM
Som övriga redan sagt! Din situtation blir ju inte roligare för att andra kanske har det ännu värre. Klart du ska få tycka att saker är skit och elände. Håller tummarna för att allt löser sig till det bästa!
Än har inte Dr P-O hört av sig...
Sara, jag vill gärna ses!
Skicka en kommentar