Underlagsletare

Stegringslopp finns insprängda lite här och där i träningsprogrammet Ingmarie klurat ut åt mig. I Szalkais program fanns och finns koordinationslopp. Olika namn på samma sak. Med fokus på löpsteget börjar varje stegringslopp långsamt. Gradvis ökas farten till nära max den sista biten av totalt hundra meter. Jogg tillbaka. Upprepa.

Ingmarie hittar inte på saker utan syfte (troligen inte Szalkai heller). Om jag inte är helt fel ute är huvudsyftet med stegringslopp/koordinationslopp att förbättra löpsteget. Att "bana in" rörelsemönstret som det heter i gymnastiksammanhang. Låter som en vettig grej för en tant, eller hur? Jag försöker fokusera på rak mycket, mycket lätt framåtlutad kropp, framskjuten höft och ett "högt" steg med enbart framfotsisättning. Jag försöker också låta bli att spänna mig. Borde be Ingmarie kontrollera tekniken någon gång. Hemska tanke - tänk om jag nöter in fel rörelsemönster...

Som Szalkai-adept hoppade jag över de flesta koordinationslopp. De kändes inte viktiga. Fråga mig inte varför, för jag hade nog redan då förstått vad de var bra för. Insåg under söndagens veckoträningssammanfattning att jag var på god väg att barka åt samma håll med Ingmaries program. Skärpning! Idag skulle det stegras. Absolut leveranskrav på tio kilometer distans med åtta insprängda stegringslopp. Szalkai visste inte att jag fusk-följde hans program. Ingmarie läser mina veckorapporter. Hon är snäll och så, men jag tror att hon noterar snedstegen...

Väl framme vid min raka - den som passar så bra till just stegringslopp - svor jag högt. J-vlar vad underlaget flyttade på sig hela tiden. Inte optimalt för inbaning av ett snyggt och effektivt löpsteg! Skam den som ger sig. Jag letade vidare efter hyfsat fast underlag. Hittade en vältrampad stig med gångbro över vattendrag. Hård och fin, om än lite bucklig. Den fick duga. Gjorde mina åtta stegringar och slirade nöjd hemåt.