Nextopia. En teori och en bok av Micael Dahlén, professor på Handelshögskolan och bloggare. Micaels slutsatser bygger på forskning och tar avstamp i hypotesen att det aldrig var naturens mening att vi skulle förbli lyckliga någon längre tid. Istället är själva strävan efter lycka en mycket stark drivkraft som utvecklar (?) mänskligheten. Det ligger i vår natur att när vi väl har det vi strävat efter är det inte lika intressant längre och lyckan blir kortvarig. Allt för att vi ska streta vidare mot nästa lyckouppfyllande grej, vare sig det är en pryl eller en upplevelse. Säger Micael alltså.
Micael visar med forskningsexempel att vi värderar prylar eller upplevelser som ligger i framtiden högre än de vi redan har/har upplevt. Allt bygger på att våra förväntningar överträffar verkligheten. Ett tydligt exempel är Apples iPhone, som rankades högre och fick bättre "användar-poäng" innan någon endaste användare haft den i sin hand, än efter den lanserats. Ett annat exempel är Obama, som ansågs vara en bättre president dagen innan han tillträdde än dagen efter. Apples Steve Jobs är smart och pratar alltid om nästa grej att lansera, inte om det han och Apple redan åstadkommit. Förväntningsbyggande. Ett företag är aldrig bättre än dess nästa grej.
Förväntningarna. Bröllopet/festen/dejten är mer intressant och kul före, än under och efter. Det är ju bara före man kan ha förväntningar.
Intressant läsning även om jag inte köper resonemanget fullt ut. Jag försöker applicera nextopi-teori på löpning. Lite svårt att se att en löpare skulle vara sin nästa prestation (i Sportspegelns ögon kanske) - istället är det bevisade PBn som gäller där, eller hur? Det enda jag kommer att tänka på är förväntningarna på mig själv när det gäller att göra bättre tider - där tror jag, helt i enlighet med nextopia-filosofin, att nästa försök ska ge bättre resultat. I alla fall när det är långt kvar till tävling och jag inte hunnit kvadda träningsplanen ännu... Samtidigt envisas jag med att köpa samma skomodell igen och igen - inte särskilt nextopiant beteende. Och jag tycker marathon är bäst precis efter jag gått i mål - inte före eller under...
Hursomhelst - en klart läsvärd och intressant bok! Lite läskigt tycker jag nog att det är, med en snabbare och snabbare snurrande konsumtionskarusell... Motvikten är kanske mindfulness och att vara i nuet?
3 kommentarer:
Verkligen intressant och jag håller med dig. I mångt och mycket stämmer det säkert (man blir inte evigt lycklig bara för att man vinner X antal miljoner på Lotto, har senaste Tv.n eller får drömjobbet) men inte i allt.
Ta min resa t.ex.. Den är MINST lika bra som jag förväntat mig. Och jag längtar alltid tillbaks.
När det gäller löpningen så stämmer det nog ändå ganska bra. Om du inte hade känt dig nöjd där vid målgången eller upplevt "Runner´s high" emellanåt så hade du antagligen inte sprungit igen. Vi vill ju "dit" igen och igen och igen och gärna ännu mer!Läskigt är det precis som du skriver. Hur reklamen för alla dessa ytliga saker kan få oss att tro att vi blir lyckligare.
hej! vill passa på och faktiskt tacka för din omtanke på min blogg även om jag inte känner mig träffad. men jag uppskattar den för jag vet att det var i all välmening som den skrevs och ja, jag har enormt mycket att lära! :) absolut inga hard feelings från mitt håll och inte från ditt heller hoppas jag!
men vad jag faktiskt kan känna igen mig i är ditt inlägg och nextopia och det är däremot ett problem jag erkänner. ett exempel är min och grabbens 6-veckorssemester i thailand för några år sedan - jag var på jakt efter den perfekta stranden och var aldrig nöjd. vi spenderade i genomsnitt 2 nätter på samma ställe, sedan jagade vi vidare. i slutänden kom jag fram till att den bästa stranden vi var på faktiskt var den allra första. vad jag sökte var en öde strand med perfekt sand och fina färger. när vi väl hittade en öde strand var det fel på den. och så var det riktigt tråkigt. så då ville jag ha en mer lagom strand. det var fel på mina förväntningar jämfört med verkligheten...
Ingmarie, visst, men jag vill inte tro att allt i mitt liv är nextopiant. T.ex. letar jag inte efter bättre vänner - är så nöjd med dem jag har!
Sara, jag tycker du verkar vara en tjej som söker efter "sanningar". Jättebra och modigt. Ibland går jag loss lite och vill "hjälpa" yngre tjejer som jag identifierar mig själv som ung med (känner igen mig i dig, också i sökandet efter en "bättre strand") att kanske undvika ett eller annat av mina misstag. Men det är givetvis svårt att veta vem någon är bara genom en blogg. Och jag kan förstås vara helt fel ute. Jag ska fortsätta följa din utmärkta blogg och försöka hålla inne med råden ;-)
Skicka en kommentar