Det finns fler träningsformer jag trivs med, men löpningen är grunden. För mig är en viktig komponent att få vara utomhus. Friheten och det meditativa.
Jag tror motivationsnyckeln är att hitta rätt träningsform till sin egen personlighet. En träningsform som man inte känner motstånd mot att göra och därmed kan fortsätta tillräckligt länge med för att kopplingen träning-välmående ska hinna bli tydlig, inte bara i intellektet utan djupare. Att man verkligen KÄNNER kopplingen.
Mina döttrar är i en ålder där det slutas med idrott. Tonåringar är för stora för att leka och då blir idrotten träning. Träning som kräver motivation och som kanske inte passar just den individ som utvecklats ur barnet. Det är min teori om varför tappet är så stort från fotbollslag och gymnastikföreningar just runt 15-16-årsåldern.
Min äldsta har gått från 10-15 timmar gymnastikträning varje vecka till ett Friskis & Svettis-kort. Hoppas hon kan hitta motivation. I gymnastiken var drivkraften (tror jag, jag har ju själv varit gymnast) att utmana rädslan och göra svårare och svårare övningar. Känslan av total kontroll i höga, våghalsiga dubbla och skruvade volter. Imponerande på omgivningen. Friskis & Svettis är ju inte riktigt så. Men det kanske blir hennes grej ändå. Hoppas hon hittar sin grej.
3 kommentarer:
Håller med i det du skriver - det handlar helt om att hitta sin grej. Jag brukar likna löpningen med andra intressen, och när folk påpekar hur duktig jag är som springer, brukar jag jämföra löpningen med t.ex. handarbete, eller att läsa en bok - jag tycker att de som sysslar med sånt som fritidsintresse är duktiga (gillar egentligen inte duktigheten, men då det gäller att ta för sig, och komma sig för att göra det man gillar, vare sig det är träning eller andra intressen, tycker jag man kan använda duktig). Rätt så praktiskt är det ju ändå att ha träning som intresse.
Sofie, Jag tycker just den där "du är så duktig"-kommentaren känns obekväm. Vad då duktig - jag gör ju det jag vill göra bara, och det känns inte särskilt svårt. Däremot får folk gärna tycka att jag springer fort på tävling... Så lite duktig vill jag vara.
Din teori om "tappet" är en av de bästa jag någonsin har läst. Har så många gånger själv funderat på varför det blir som det blir men aldrig hittat rätt. Ha det gott!
Skicka en kommentar