Ljudböcker. Utmärkt sällskap på tradiga bilresor, bakom gräsklipparen eller med dammsugaren i högsta hugg. Numera ibland också under långpass. Långpassen gör mig ambivalent - musik eller bok? Övriga pass kör jag alltid med mig själv och mina egna tankar som enda sällskap. Jag tänker så bra när jag springer. Men till och med jag kan bli trött på mig själv. Alltså bra med distraktion under riktigt långa rundor.
Just nu finns Karin Alvtegens "En sannolik historia" i mina min lilla gröna iPod shuffle (som jag lärt mig lura så att den gör som jag vill - den är inte det optimala valet för ljudböcker). Hittills har jag älskat allt av Karin Alvtegen. Denna bok ändrar inte min uppfattning, i alla fall inte halvvägs - Alvtegen är en favvo. Just innan Karin lyssnade jag på Alice Munros "För mycket lycka". Noveller som träffar rakt i magen. Rekommenderas varmt. Också.
Två böcker jag tycker mycket om - den ena höjd till skyarna av kritiker (åtminstone i DN) den andra sågad. Att inte alltid följa DNs rekommendation är slutsatsen.
6 kommentarer:
Någon av tonårsdöttrarna? Jo, tjena! Någon har sagt: "Barn gör inte som man säger, barn gör som man gör". I helvete, säger jag! Ingen har hittills tagit efter när det gäller städsysslor i alla fall...
Nu är det jag som ska se till att min iPod funkar för ljudböcker med. Tack för påminnelsen!
Patric, tyvärr - Tonåringar gör varken som man säger elelr som man gör ;-)
Ingmarie, om det är en vanlig pod ska det inte vara några prolem alls - shuffle har ju ingen display och det gäller att göra spellistor och se till att "spela i ordning" är markerat för själva listan - inte bara knappen på poden.
jag gillar också hennes böcker - de är de enda jag hört på ljudbok faktiskt!
Superduper bra boktips jag som inte har något på nattduksbordet just nu. Tyvärr funkar varken musik eller ljudböcker för mig när jag springer men jag jobbar på det =)
ps. jag går även inte på friskispass ds.
Peace Love och Löparskor!
Bra boktips! Fast jag håller mig nog till pappersvarianten. Jag klarar nämligen inte ljudböcker, tror det beror på att de läses för långsamt. Eller annorlunda. Jag är en sån som glatt hoppar fram och tillbaka i böcker. Läser slutet först, eller mitten. Jag blir hus som extremt rastlös.
Men nedladdade radioprogram däremot, funkar fint på långpasset.
Skicka en kommentar