Petra springer med viktväst. Och upplever det som grymt jobbigt. Det är det säkert. Jag har inte provat. Det får mig att tänka på hur det måste vara att springa som kraftigt överviktig. Mycket jobbigare liksom. Det får mig också att tänka på att jag själv har lite extra vaddering rut midjan. Som jag släpar på på varje träningspass, men framför allt på tävligar.
Det finns tabeller som berättar hur många sekunder snabbare man blir om man tappar x kilo kroppsfett. Jag gillar inte sådana tabeller. Jag tror att de bidrar till att skapa anorektiker av unga tävlingsinriktade tjejer och killar. Ändå sitter jag och tittar i en sådan tabell. I teorin skulle jag behöva tappa 4-5 kilo fett (och väga mindre än jag gjorde som 20-åring) för att kapa de knappa fem minuter jag behöver för att gå under 2.30 på Lidingös 30 kilometersbana. Det låter svårt. Svårare än att träna lite bättre faktiskt.
Jag sansar mig själv och minns att god mat är ett av glädjeämnena i mitt liv. Att en av mina anledningar till löpträning är att ganska fritt äta vad jag vill och hur mycket jag vill.
Humlan kan flyga. Jag kan springa.
10 kommentarer:
Klart du kan! Risken finns att du inte skulle springa med samma glädje om du svultit dig till den mindre vikten, och varför ska man då springa?? :)
Haha! Underbar liknelse :). Jag tror iofs att du fixar sub2:30 på LL oavsett de där kilona :)
:) jag tittar på samma listor men tänker lite tvärtom. att jag som vill sänka mitt pers på milen bara behöver gå ner i vikt lite så fixar sig farten... springer intervaller och annat jobbigt för att bli av med vikten. fint att man blir snabbare på kuppen. :p och så tänker jag att jag är sjuuuuukt vältränad eftersom jag just nu springer med den där 15kg-västen under alla pass, såväl snabbt som långt.
ursäkta min dåliga humor idag.
Jag brukar övertyga mig själv om att jag får väldigt mycket mer kraft av det extra jag lagt på mig senaste två åren (kraft i fett - tja, kanske inte :) ). Så länge man faktiskt blir snabbare kan dedär + kg-na inte ha så stor betydelse.
Helt rätt inställning! Och Sofie har en poäng med extra kraft. Jag har problem på andra hållet och kan meddela att för lite vikt gör en inte till en bättre löpare.
Tur att du är en sansad person som tänker både ett och två steg längre! (Fast jag fattar inte riktigt vitsen med att kuta med alla de där extravikterna...)
Jag tänker också sådär emellanåt. Att om jag tappar si och så mycket i vikt kanske jag skulle bli snabbare. Men jag är faktiskt inte riktigt beredd att göra de uppoffringarna... jag får försöka träna extra istället! Det är ju mycket roligare också! :)
Madde, precis vad jag kom fram till - hellre äta gott och göra lite sämre tider (om det nu är så) än att svälta mig. Jag är ju inte elit för tusan!
John, hoppas du har rätt. Jag tränar så gott jag kan så får vi se.
Sara, du är sjukt vältränad - det tvivlar jag inte en sekund på. Och sund.
Sofie, VAR gömmer du det fettet? Skämt åsido, varken för smal eller för tjock är nog bra.
Sara, du har en utmärkt löparkropp så vitt jag kan se. Det är bara att tacka generna och ta emot. Dina fysiska förutsättningar tillsammans med disciplinerad träning och psyke är det som gör dig så bra.
Ingmarie, och jag som tänkte fråga dig om vitsen med västen ;-)
Jonna, då tänker vi lika. Lika sunt. Löpningen är ju ändå bara en hobby. I alla fall för mig.
Jo, jag har en jättebra löparkropp! Men lite sämre mage tyvärr som gör att jag lätt tappar i vikt och det märks direkt. Jag blir svagare och mer skadebeneägen - man har liksom inget att ta av.
Vårt älskade svenska ord lagom passar väl lika bra här som överallt annars... :)
Sara, alla tycks ha sin egen lilla alkilleshäl - din mage är din svaga punkt. Det vet jag ju och det måste vara jättejobbigt eftersom det är så svårförutsägbart.
Skicka en kommentar