Training camp Malta?

Nä, jag vill inte kalla min Malta-semester för training camp trots att jag faktiskt tränade lite varje dag. Träning var ju inte riktigt meningen heller. Sol, bad, bokläsning och VILA var meningen. Och att umgås med de delar av familjen som ville följa med. (Artonåringen gick inte att övertala, och ja, huset står kvar...).

Jag är ingen vän av värme när det ska tränas. Solsemesterknepet (om hotellet inte har ett svalt gym med löpband, vilket vårt inte hade) är därför att utnyttja min relativa morgonpigghet och ge mig ut i soluppgången. Eller i alla fall vid sjutiden. På Malta räckte inte det. Varma morgnar. Sol som bränner. Väldigt sparsamt med skuggande vegetation. Nästan inga träd alls faktiskt.

Varannan morgon löpning. Varannan morgon styrketräning med medhavda gummiband eller kroppen som motstånd. Till det en hel del vattenlöpning. Vattenlöpning är ett utmärkt alternativ för oss värmekänsliga. På Malta blir havet fort djupt - som gjort för wet vest-kutande.

Innan hotell-gästerna vaknar. Små rundlar i cement gjutna i den vassa klippstranden. Små öar för solstolar. Dessa använder jag till styrketräning. Nästan ensam. I soluppgången.

En bänk att stretcha stela "baksidor" mot.

Malta. Vi åkte på en ingivelse. Såg en annons i DN och bokade via TripX, som kopplar ihop reguljärflyg med hotell. Funkade jättebra rent praktiskt. Men. Vi skulle nog ha kollat upp hotellet lite bättre. Eller snarare läget. Det visade sig att vi hade bokat "bed and breakfast" på en resort på nordkusten. Majoriteten gäster var "all-inclusive" och resturangalternativen på gångavstånd var två (!) varav ett var ett annat hotell. För mig är matupplevelsen en del av semesterupplevelsen. Och jag vill välja. Variera.

Jag kan inte minnas att jag varit på en all-inclusive resort förut. Redan första dagen kröp det i kroppen. För mig känns det lite som ett fängelse, om än i lyxförpacking.

Lugn och ro. Läsa bok under parasoll. På vår resort var det aktiviteter hela dagarna. Ville man ligga vid poolen fick man stå ut med "pool dance" och "pool gym" ett par gånger om dagen till exakt samma skrålande "we´re going to Ibiza"-aktig musik. På hotellets strand var det diverse tävlingar påhejade av ivriga lekledare. Lösningen och räddningen blev en liten hyrbil. Att rymma i.

När vi rymde såg vi karg natur. Riddarfästningar. Små byar med ett nät av smala gator att tappa bort sig i. Sandstränder. Klippstränder. Blått, klart och snorkelvänligt havsvatten. Restauranger med god mat. Maten skvallrar om att Italien är nära. Och om att havet omger den lilla ön.