Åker snålskjuts

Efter lopp blir man ibland ombedd att fylla i en enkät. Det brukar bland annat handla om vilka varumärken man har uppmärksammat. Under Lidingöhelgen 2011 var det svårt att missa PwC. Vad har revision med löpning att göra kan man undra? Inte så mycket kanske.

Men PwC är en arbetsgivare som förstått att satsa på sina medarbetares hälsa. Förstått att friska medarbetare är produktiva medarbetare. Jag vet förstås långt ifrån allt vad som görs för jag jobbar ju inte där. Men jag vet att det springs mycket. Jag vet att PwC bland annat bjuder in medarbetarna till löpargrupper med duktiga tränare (t.ex. min). Och att många av medarbetarna har just något av Lidingöloppen som mål.

Jag är min egen arbetsgivare. En ganska hälsomedveten arbetsgivare om jag får säga det själv. Jag låter till exempel mig själv träna på dagtid ibland. Men det är ju trots allt lite svårt att ha en löpargrupp i ett enmansföretag. Istället åker jag snålskjuts och hänger på en av PwC-grupperna. Den som leds av Ingmarie.

Vi ska vara kenyaner. Det betyder att vi ska öka farten progressivt. Ovanligt långsamma - för att vara kenyaner, börjar vi i 6-minuters-tempo. Det passar mig och min fot bra. Men jag känner springlusten bubbla. Springlust tycks jag inte vara ensam om och farten ökar nog lite mer än Ingmarie tänkt. Ett par PwC medarbetare sporrar mig. Jag sporrar dem. För mitt psyke är passet ett ordentligt lyft - jag kan faktiskt springa. För foten var det nog mindre bra. Men det struntar jag i just nu. Jag kan faktiskt springa. Jag har inte glömt hur.