måndag 12 januari 2015

Denna eviga pump

Hjärtat är en evig pump. Helt fantastiskt egentligen.  Slag efter slag efter slag. Alla dagar. Tills pumpen lägger av. Men så tänker jag inte. Inte idag.

Nä, det är mitt mycket långa förhållande till Body Pump jag funderar över. Mitt enda sätt att få till kontinuerlig styrketräning verkar det som. Jag är inte helt nöjd över att det är så. För mig. För någonstans förstår jag att det är svårt att utvecklas med den träningsformen. De många repetitionerna gör det svårt att öka på vikterna.

Jag har försök med annan styrketräning. I olika omgångar och med olika angreppssätt. Mitt senaste påfund var lite spontant - jag råkade se Olga Rönnbergs nya bok i ett skyltfönster samtidigt som min dotter undrade vad jag önskade mig i julklapp. "Den boken" sa jag. Trots att jag aldrig sett eller hört om den förut. Nu fick jag något mycket roligare av dottern (hon har bättre fantasi än jag).

Men nyfikenheten på Olgas bok ville inte riktigt släppa. Klick, klick och Adlibris levererar. Idag låg boken i brevlådan.

Rätt snygg är den. Min nya bok. Innehåller några olika träningsupplägg jag definitivt kan tänka mig att prova och kanske till och med följa. Till det några maträtter som ser goda och nyttiga ut.

Med lätt darriga armar (av Body Pump - what else?) bläddrar jag i boken. Jag läser lite här och där. Hmm. En hel del av det Olga skriver tycker jag verkar fullständigt knas (till exempel är hon helt emot längre konditionspass). Annat  hon skriver "köper" jag väl ganska rakt av. Men helt i synk är vi inte - Olga och jag.

I alla fall. Olga tycks helt överens med en del andra jag känner om att grupptränings-styrka (läs Body Pump) inte ger särskilt mycket mer än en lååång platå. Kanske dags att tro på det? Hur det än är med pumpen så skadar det nog inte att pröva ett annat upplägg ett tag. Som att ge mig på lite fria vikter à la Olgas program.

Kanske börjar jag i garaget? Där finns både skivstång, bänk och hantlar och jag kan ha boken med mig utan att någon ser mig. Att kliva in i rummet med fria vikter på gymmet, där i princip bara biffar håller till, kräver att jag samlar aningen mer mod (åtminstone vill jag ha lite koll på tekniken och vilka vikter jag grejar). Hmm. Det får bli ett av mina mål 2015 - att ta mig in och känna mig bekväm i biff-delen av gymmet. Med Olgas hjälp kan det nog gå.

2 kommentarer:

rundarocksaenform sa...

Jag är inte heller "kompis" med Olga syn på träning (i vissa sammanhang). Läste hennes blogg sporadiskt ett tag, men blev mest irriterad.

Jag hänger bland "biffarna" numera och är långt ifrån biff själv. Man slutar tänka på det där när man kört styrka ett tag. Om jag behövera justera vikt, är det ingen annan som tänker på det. :-)

Kram M

anneliten sa...

Rund, jag är inte så orolig att någon ska tycka jag är svag. Mer att jag ska känna mig bortkommen och "i vägen".