måndag 19 januari 2015

Veligheten i planlösheten

Utan mål kan man också träna. Träna bara för att man gillar det.

Utan mål behöver man ingen plan.

Utan plan blir jag velig. Lite måste man ju variera sig tycker jag väl. Lite måste man väl tänka på att blanda styrka med kondition med smidighet. Och se till att få frisk luft och dagsljus när det går.

Ska jag springa när jag ändå jobbar hemifrån? Medan dagsljuset finns. Eller ska jag träna styrka? Spinning igår borde kanske betyda styrketräning idag? Utan plan blir jag velig.

Till slut bestämmer jag mig. Strax innan dagsljuset försvinner. Löpning får det bli.

Men vilka skor ska jag ta? Jag misstänker att underlaget är en blandning av barmark och isgata. Adizero med halkrisk? Eller trygga icebugs. I teorin ska icebugs fungera på bar asfalt. Men inte för mig. Jag har svårt för ljudet. Och känslan. Som att ha stenar under skorna. Veligheten... Jodå, jag kom ut till slut.

2 kommentarer:

rundarocksaenform sa...

I all den här Januari-"hysterin" med målsättning av ALLA slag; skönt att läsa om någon som tränar "bara för att"! ;-)

Kram M

anneliten sa...

Rund, jo det är skönt. Jag som trodde att jag behövde mål och planer för att ta mig för - det behöver jag inte. Men jag behöver dem för att inte bli så velig om "vad".