Denna söndag hade vi lite logistiska nötter att knäcka för att få till det. Plan A blev plan B som blev plan C. Ingmarie skulle springa kort för att spara lår och fot - max 60 minuter hette det och sedan "wet-westa" i Eriksdalsbadet. Ingmarie alltså, inte jag. Jag skulle springa andra halvan av långpasset själv var tanken. Hela två timmar gav hon mig, fröken Nilsson. Jag behövde bara göra en kort ensam lov längs Ringvägen för att få ihop mina 25 kilometer. Jag satte inte ner mina dubbade skor på Hornsgatan - jag lovar.
Särskilt ensamt var det nu inte på Ringvägen. Nära Zinkensdamm kryllade det av grön-vit-randiga halsdukar - bandy på gång? Hursomhelst en utmaning i kryssningsteknik för en löpare som mig.
Liten fotopaus. Ingmarie förevigar gigantiska istappar. Jag pustar ut.Trött i benen ramlade jag in genom ytterdörren hemma. Skridskor föreslog C och P. Just skridskor har jag särskilt svårt att säga nej till. Tyvärr var sjö-isen kassare än kass, så det blev en ganska kort tur. Nåja, troligen alldeles lagom lång för långpassmöra ben.
6 kommentarer:
Vilket roligt foto det blev!Och ditt sällskap är MINST lika njutbart. Och glädjegivande! Går (sitter dock just nu) fortfarande och ler lite småfånigt. TACK!
Det är ok att korsa Hornsgatan med dubbar :o)
Har last om samma pass hos Ingmarie. Det lat underbart! Hoppas ni fick en fin dag (fast den dar istappen ser lite laskig ut:)).
Riktigt läcker bild och än en gång har naturen visat att den är en fotografs bästa vän.
Sällskap på långpass är njutning!
Ingmarie, du är snygg ur alla vinklar!
K, jag skulle nästan vilja träffa en polis på götgatan i mina dubbskor - bara för att se vad som händer :-)
Hej Petra, kul att du hittat hit - jag har redan hittat dig (men inte kommenterat ännu)
Erik, det blev en ovanligt bra bild för att vara tagen med min kassa mobilkamera. Något annat orkar jag inte släpa runt på passen.
Mia, vi ses på lördag för gemensamt njutbart springande!
Skicka en kommentar