onsdag 29 september 2010

Rättvist?

Kvinnor är inte små män. Fysiologin skiljer sig åt. Uppenbart - javisst, men nu tänker jag löpning och inget annat. Naturliga variationer leder förstås till överlapp och det finns kvinnor som har bättre förutsättningar än män att bli duktiga löpare. Men det omvända är vanligare.

Kvinnor har (oftast) en enda fysiologisk fördel - lägre kroppsvikt. Men den fördelen uppvägs lätt av att en större andel av den vikten är fett och en mindre andel är muskler jämfört med medelmannen. Därutöver har kvinnor 10-15% mindre hjärtan och lungor jämfört med en lika stor man. Syretransporten är också lite sämre hos kvinnor på grund av lägre hemoglobinhalt. Men som sagt - överlapp och undantag finns.

Jag har läst någonstans att summa sumarum-skillnaden hamnar runt 10%. Bevisat av att det är ungefär så stor som skillnaden är mellan kvinnliga och manliga världsrekord. Ur det perspektivet kan man tycka att Lidingöloppets silvertider är lite orättvisa. Skillnaden mellan 2.15, som gäller för män, och 2.38, som gäller för kvinnor, är sisådär 15%. Ungefär samma procentuella skillnad var det mellan årets bästa svenska (Ulrika Johansson som vann) och årets bäste svensk (David Nilsson, som kom 4:a). Bevisar det att just Lidingöloppet är extra besvärligt för kvinnor? Hmm, skulle nog behöva jämföra fler Lidingölopp för att säkert dra den slutsatsen.

Nästan 400 män och drygt 200 kvinnor får silvermedalj. Orättvist? Kanske. Procentuellt var det i år knappt 4% av männen och drygt 7% av kvinnorna som lämnade Lidingö med ett silver runt halsen.

Undrar hur Lidingöloppsarrangörerna tänkte när de en gång i tiden satte gränserna? Kanske vore 2.30 en mer rimlig damgräns? Men då skulle procentuellt färre kvinnor än män ha grejat silvret. Och jag hade missat.

6 kommentarer:

Anna (Orka mera) sa...

Intressant refektion! Har också funderat på hur de sätter medaljgränserna och jag tycker nog att tjejmedaljen är lite lättare. Fast så är det nästan med allt, se klassikern/tjejklassikern som ett läskigt exempel. Tjejerna får en tredjedel av nöjet på sin klassiker: 3 mil vasalopp istället för 9, 1 km vansbro i stället för 3, 10 km lidingö istället för 30 och 10 mil cykel istället för 30. Är inte det nästan en liten förolämpning???!?!!

Löpning & Livet sa...

Jag har faktiskt tänkt tvärt om; att tjejmedaljtiden är mycket lättare än killmedaljtiden. Fast nu när du skriver så bra så inser jag ju att det kanske inte är så. Det är ju bra, det borde betyda att jag är bättre än jag tror :)

anneliten sa...

Anna, du och jag är väldigt överens om att tjejklassikern är rena förolämpningen. Som om bara vi tjejer måste ha en lättare variant. Om den ska finnas kvar ska den heta lilla klassikern och få utföras av män också tycker jag.

Andréa, kanske skrev jag otydligt... Jag tycker nog att tjejmedaljen verkar vara lite enklare att greja än herr-varianten - fysiska skillnader inräknade.

Anonym sa...

Jag har också tänkt i de banorna, att det verkar lite lättare för tjejerna att ta medalj. Det är ju så att ju längre distansen är, desto mindre blir skillnaden i tid mellan män och kvinnor, procentuellt sett. Kanske de inte tagit med den faktorn i beräkningarna.

Anonym sa...

Bara att ta fram resultaten från mängder av Lidingölopp och börja analysera! Och kanske kortvarianten också? Kanske kan man ploppa in resultaten i wawa-kalylator och se hur tiderna män/kvinnor då jämförs?
Synd bara att jag är en sån där sifferdyslektiker. Nån som vill fånga bollen?

Patric sa...

Nej, du hade inte missat. Du är så envis så du hade sprängt 2.30-vallen om det hade behövts! :)