Jag var ju bara tvungen att köpa Runner´s world. "Dags för comeback" står det på omslaget. Så medan många andra springer halvmarathon i ett höst-soligt Stockholm sitter jag ny-duschad efter ett kom-igång-igen-springa/gå-pass (sammanlagt 4 kilometer löpning och en bit kvar till halvmara-form) och läser comeback-artikeln.
Men som så många gånger förr blir jag lite besviken på RW. Råden är rätt självklara och allmänna. Tonen är ganska präktig. Jag funderar ett varv till - vad hade jag egentligen väntat mig? Och går det egentligen att göra på något annat sätt? Hur skulle jag ha skrivit en sådan artikel? Jag går bet. Kan man inte göra det bättre själv ska man inte gnälla. Eller?
Solstolen redo för lite after-run chill. En skål med yoghurt och nyrostad granola (jag har förbättrat receptet med någon matsked kokos-olja - det blir krispigare då) och en färsk RW.
Men som så många gånger förr blir jag lite besviken på RW. Råden är rätt självklara och allmänna. Tonen är ganska präktig. Jag funderar ett varv till - vad hade jag egentligen väntat mig? Och går det egentligen att göra på något annat sätt? Hur skulle jag ha skrivit en sådan artikel? Jag går bet. Kan man inte göra det bättre själv ska man inte gnälla. Eller?
Solstolen redo för lite after-run chill. En skål med yoghurt och nyrostad granola (jag har förbättrat receptet med någon matsked kokos-olja - det blir krispigare då) och en färsk RW.
3 kommentarer:
Klart att något man betalar för ska vara bättre än man kunde gjort det själv!
Vad jobbigt du har det. Det är så trist och se.
Jga är "uppfostrad" med att om man inte kan göra det bättre själv så ska man inte klaga, men Henriks kommentar ovan var faktiskt tänkvärd :-).
Ja ibland blir man besviken... Man vill ha en mirakellösning, eller en helt ny infallsvinkel (som troligen inte ens finns) men får bara läsa ännu en artikel man läst tidigare... Det måste vara svårt för en tidning som RW att lägga sig på en nivå som passar alla läsare!
Skicka en kommentar