Bugs i regnskogen. Det kan väl passa. Bureborn satte mig på spåret. Reklam från Runners Store påminner mig - Icebugs kan användas som terrängskor. (Jag skulle dock inte springa Lidingöloppet i Icebugs som Runners Stores reklam antyder - så terrängigt är faktiskt inte loppet).
Jag har ju ett par Icebugs. Jag plockar fram dem ur garaget och traskar de 150 meter jag har till skogsbrynet för jag tycker absolut inte om icebugs på asfalt. Rysningar av ljudet. Rysningar av känslan.
I skogsbrynet börjar jag springa. Det går så där. Det är regn-grått och ganska mörkt. Löv på marken förvillar blicken och jag orkade inte sätta i linserna. Alltså ser jag knappt var jag sätter fötterna. Hala rötter och leriga pölar. Utmanade minst sagt. Men skorna funkar. På fötterna är jag rätt klädd.
Jag duschar och försöker snygga till mig. Jag har bokat in mig och min vän M på en stilkväll. Hur man gör det bästa av det man redan har i garderoben. Hur man anpassar klädseln efter kroppsform och personlighet. Hur man hittar sin stil och när man gjort det klarar sig på färre plagg. De så kallade nyckelplaggen. Naturligtvis slutar det med att vi alla som är där köper mer kläder. Som just där och då får oss att känna oss rätt klädda.
Jag har ju ett par Icebugs. Jag plockar fram dem ur garaget och traskar de 150 meter jag har till skogsbrynet för jag tycker absolut inte om icebugs på asfalt. Rysningar av ljudet. Rysningar av känslan.
I skogsbrynet börjar jag springa. Det går så där. Det är regn-grått och ganska mörkt. Löv på marken förvillar blicken och jag orkade inte sätta i linserna. Alltså ser jag knappt var jag sätter fötterna. Hala rötter och leriga pölar. Utmanade minst sagt. Men skorna funkar. På fötterna är jag rätt klädd.
Utan att varken gå till skoaffären eller klicka "köp" på någon internet-site har jag utökat min skopark med ett par terrängskor.
Jag duschar och försöker snygga till mig. Jag har bokat in mig och min vän M på en stilkväll. Hur man gör det bästa av det man redan har i garderoben. Hur man anpassar klädseln efter kroppsform och personlighet. Hur man hittar sin stil och när man gjort det klarar sig på färre plagg. De så kallade nyckelplaggen. Naturligtvis slutar det med att vi alla som är där köper mer kläder. Som just där och då får oss att känna oss rätt klädda.
5 kommentarer:
En sån kurs skulle jag behöva gå på men det hade väl slutat med att jag kommit på att jag måste förnya mig med nya grejer för att ens få något som kan likna stil.
Åh, jag ser fram emot en kall och snöig vinter nu s att jag kan få skaffa mig ett par buggar :)
Ja herregud, jag säger som Ingmarie. Jag måste du hitta en stil först... haha! Plaggen i min garderob är blandat hej vilt! :-D
Ja den kursen skulle inte sitta fel för mig heller... även om jag misstänker att jag skulle påstå att stylisterna har fel (i smyg). Krafset mot asfalten är ingen höjdare, ryser.
Förresten, ifall man ngn gång skulle få för sig att lyssna på andra än läkare och chefer - var hittade du kursen?
Ingmarie, ens stil kan vara att gå runt i träningskläder om det känns rätt. Det stilmänniskan menade att det viktigaste är att man känner sig bekväm med sina kläder. Och det gör man om de stämmer med personligheten och om man känner att de passar för det sammanhang man befinner sig i.
Andréa, du kan skaffa ett par till en lerig skog!
Västgötskan, det är precis sådant hon jobbar med - att sluta köpa saker som inte funkar ihop eller med din personlighet :-) Snyggt på skyltdockan/andra är inte nödvändigtvis rätt för mig liksom.
Snorkkis, http://www.coreimagesthlm.se/
Skicka en kommentar