En av fördelarna med mitt nya friare arbetsliv, med möjlighet att jobba en del hemifrån, skulle ju vara att kunna springa på dagen. Det var i alla fall vad jag såg framför mig. Jag insåg inte att jag har så lätt för att fastna i jobb. Så svårt för att slita mig från en uppgift. Men idag så. Kort visserligen - för det är ju så det är nu. Men skönt.
Jag älskar skogen. Extra mycket när det är höst. Så mustigt på något sätt. Men det är lite väl mycket vatten nu. Mer än det brukar.
Det är lite väl mycket lera också. Inte ens icebugs biter. Och löpningen blir så lååångsam.
6 kommentarer:
Räkna tid, inte tempo sa en klok person till mig. :-)
Hette hon Ingmarie? Eller var det jag som repeterade det Ingmarie säger till mig kanske :-)
Det kan också ha varit jag som berättade vad Ingmarie hade sagt.....
har du något lopp på gång?
Härligt att du får till löpningen, om än i mindre i mindre dos än vad du vill. Dags för en bouleutmaning snart?
Grymt trevligt ser det ut, trevlig helg peace love och löparskor!
Långsamt, lerigt och alldeles underbart... Saknar höstskogen. Lukterna. Ljuset!
Skicka en kommentar