måndag 1 oktober 2012

Ett kontinuum

Ska man tänka i nystarter? Eller ska man tänka i ett kontinuum. Livet pågår. Det stannar inte. Men ibland kan man känna för en nystart. Göra om. Göra bättre. Ändra beteende. Börja träna. Sluta äta godis.

Jag skriver ett mail till min tränare. Det är åtta veckor kvar till Szalkais mara-program startar. Jag tänker att jag startar mitt samtidigt, men med min favorittränare som coach förstås. Hon som hjälpt mig att kapa 22 minuter jämfört med de tider jag gjorde när jag följde Szalkai. Inget fel med hans program. Inget fel alls. Men det var inte personligt. Inte anpassat till mig. Framför allt innehöll det inte den pepp (kryddad med lite press) som Ingmarie ger mig.

Jag frågar vad jag ska göra fram till 3:e december. Hur ska jag bygga upp min kropp så att den orkar en ny mara-satsning utan skadekrångel. Jag har åtta veckor på mig tycker jag. Ingmarie är oförstående. Hon tänker inte i start och stopp. För henne är löpningen ett kontinuum.

Om man tänker att man snart ska börja är det lätt att skjuta upp. Vänta tills man börjar på riktigt. Äta lite extra godis eftersom man snart ska sluta. Lätta upp och glesa ut träningen eftersom man snart ska börja med en mer fokuserad satsning. Kontinuum är nog bättre.

4 kommentarer:

Staffan sa...

Min enkla regel för kontinuitet är ju tre pass VARJE vecka. Ofta blir det t o m fyra men tre är ett krav så länge jag är frisk, enkelt men fungerar grymt effektivt!!!

Lisa sa...

Men det dör med uppbyggnad inför är nog inte heller helt fel!! (eller kontinuerligt uppbyggande för den delen...)

Snorkkis sa...

Kloka tankar både från dig och Ingmarie. Det märks att ni hittat varann (redan för länge sen) och man blir liksom så varm bara av det!

anneliten sa...

Staffan, vad bra att min instruktion nu är 3 pass à 30 min :-)

Lisa, jag tror inte Ingmarie är emot variation och periodisering, men hon tänker inte i termer av "börja sen".

Snorkkis, visst är det så. Men vi ses ganska sällan tyvärr. mest mail och sms och bloggar.