torsdag 13 december 2012

Springa-gå

Springa-gå taktik. Det ska vara bra när man ska igång med löpning. Vare sig man är nybörjare eller en löpar-addict på väg tillbaka från skada. Men riktigt så som jag gjorde idag är det nog inte tänkt.

När jag stämde träff med E för en promenad runt sjön kändes det passande. Torsdag skulle vara en vilodag och att gå är ju inte träning. Inte egentligen. Inte i min bok. Än. Men jag kommer nog dit i sinom tid.

Ingen löpning blev det igår. Jag tänker att jag kan kompensera lite om jag springer till sjön, går sjövarvet med E, och sedan springer hem. Två kilometer spring. Fem kilometer gå (snabbt - E är nog den snabbaste gångare jag känner) och så en avslutningsspurt. Två kilometer hem.

Lugnt spring tänker jag mig. Men nu är jag ju en obotlig tidsoptimist som kommer iväg aningen sent. Bråttom nu. Benen vill. Trotsar modden. Satan vad det är skönt att springa! Och oj vad kul det är att promenera när man har en intressant och intresserad människa som sällskap. Att promenera är ett utmärkt sätt att umgås med vänner man vill babbla med. Babbla och gå passar bra ihop.

Tiden går fort. Dags att springa hem. Lugnt tänker jag mig. Hoppsan. En löpare dyker upp någon meter framför mig. Jag kan inte låta bli. Jag springer om. Benen vill. Trotsar modden. Väl om inser jag att jag nu måste pinna på för att inte bli revansch-omsprungen. Sådant är ju pinsamt.

Springa-gå på ett lite annat sätt än det är tänkt.

3 kommentarer:

Lisa sa...

Så härligt det låter! Modd eller inte, jag älskar att springa på vintern:) Mjukt och fint överallt!

rundarocksaenform sa...

Hehe! Inte alltid det blir som man tänkt. Men det kan bli bra ändå. ;-)

anneliten sa...

Lisa, mjukt och fint... Hmm. Lite för länge sedan su sprang i modd tror jag ;-)

Västgötskan, ibland blir det man inte tänkt ganska bra.