I förrgår såg jag för andra gången "Lars and the real girl" - en riktig höjdarfilm tycker jag. Den handlar om Lars, som bor i en liten håla någonstans i norra USA. Svenskbygd tycks det vara. Lars uppväxt har gjort att han har lite svårt att närma sig det motsatta könet. Han beställer istället hem en docka (anatomically correct) som han vanföreställningsmässigt ser som sin flickvän. Allt är väldigt kyskt och i enlighet med gudfruktig uppfostran. Det som är så fint är att hela bygden ställer upp på Lars och tillåter honom att vara som han är. Jag säger inte mer... Se den!
(Igår såg jag "Flickan som lekte med elden". Det får bli den parentes jag tycker att filmen är i svensk filmhistoria. Noomi Rapace är perfekt som Salander, i övrigt no comments).
Idag var det dags för världens produktionsmässigt hittills dyraste film - Avatar. Jag är rätt säker på att det dessutom var de dyraste biobiljetter jag någonsin köpt. 600 kronor för mig, P och de två tonåringarna. Var det värt det? Kanske. Fantastisk film rent tekniskt, men storyn lämnar mig oberörd. Rullstolsbunden ex-marine styr en figur, en Avatar, enbart med tankekraft. Syftet är att infiltrera det naturnära Na´vi-folket som lever på planeten Pandora. På Pandora finns något människor vill ha, någon slags mineral tror jag. Självklart blir Avataren kär i Na´vi-kungens dotter. Självklart blir Avataren den räddande hjälten. Däremellan fascinerande teknik, bjärta färger och krig. Storyn är så förutsägbar att jag inte alls skäms att avslöja den. Se filmen av nyfikenhet över 3D-teknikens senaste utveckling, inte för något annat. Intressant nog tycks vissa amerikaner se filmen som rasistisk (vit man blir hjälte och räddar blått naturfolk), det tycker nog jag är att dra det hela lite långt.
Åkte direkt från biografen till ett pump-pass. Stark som en Na´vi-flicka var jag idag.
6 kommentarer:
Fantastiskt bra skrivet om en film som jag med största sannolikhet inte kommer att se. Det räckte med trailern för att jag skulle få en allergisk reaktion. Min fantasiådra har dessvärre inte lyckats komma i kontakt med den typ av filmgenre som Avatar hammnar i. Lev väl!
Erik, ibland oroar jag mig över att lite smalare filmer ska försvinna. Biobesökare tycks vara så enkelspåriga. Avatar fyller stora biosalonger medan filmer som "flickan" inte ens fyller en halvstor premiärsalong. Skrämmande och sorgligt.
De flesta filmer är som stöpta i en förutsägbar form, inte minst de som kommer från det stora landet på andra sidan Atlanten. Jag gissar att det är vad majoriteten av folket kräver.
A & P, ni har så rätt båda två, och det är verkligen ingen kul utveckling. Ta hand om er!
Jag instämmer angående handlingen att det för förutrsägbart men filmen i sig är så fascinerande välgjord och häftig att man inte kan låta bli att bli föräskad i Pandoro och dess folk :)
Miranda, visst - det är mycket imponerande och snyggt gjort. För mig blir det ändå lite som ett snyggt men tomt skal.
Skicka en kommentar