Två konversationer. Först mellan mig och Stefan strax efter stötvågsbehandlingen.
Jag: Får jag springa imorgon?
Stefan: Nä, du ska nog vänta lite...
Jag: Men på söndag då?
Stefan: Måste du det? Jag vill helst att du vilar till måndagens behandling. Ni långdistansare, ni är endorfinister hela bunten! Cykla eller nåt istället. Eller kör wet west - det är kanon!
På pendeltåget hem, medan jag sitter och grämer mig över att vara lös och ledig hela helgen utan att kunna springa, hör jag följande samtal:
Kille 1: Visst är du anmäld till Midnattsloppet? Det är väl snart va? Hur går det med träningen?
Kille 2: Nja, har väl inte riktigt kommit igång än. Jag tänkte börja träna igår, men du vet hur det är - soffan är så himla skön just när man ska ut och springa.
För några år sedan hade jag kunnat vara som kille 2. Anmäld till ett lopp och med dåligt samvete för att inte ha tränat ordentligt. Var vände det till att bli ett behov? Jag vet inte riktigt, men jag är rätt glad för mitt beroende. Det känns faktiskt bra att vara en löpar-junky. En som de allra flesta dagar inte har svårt att lyfta rumpan ur soffan och ta en runda.
9 kommentarer:
Nu hoppas jag att du vet att vi är två personer som hoppas att du och P vill umgås med oss efter att du tagit medaljen på Lindingöloppet...Det är bara att ta med den SVT sport lär vara på plats....
Nu hoppas jag att du vet att vi är två personer som hoppas att du och P vill umgås med oss efter att du fått medalj på Lidingöloppet..Ta med den vet ja, SVT sport lär vara på plats...
Jag stammar bara lite ibland och med lätt variation ;o)
Hihi.. Antar att din naprapat är lika "trött" på dig som min är på mig :) Men sämre beroende kan man ju ha - definitivt!
Stackars kille som inte kommit igång med löpningen.. Det är tufft nog vid kyrkbacken.. Förra året började jag jogga i maj och lyckades få en plats sista veckan till ML - usch vad ont jag slet. Men usch och fy vad roligt det var :)Jag står där i år igen :)
Sv: Boken tog lite tid att läsa.. Men nu har jag lagt in en högre växel - boken som hamnade på sängbordet imorse har jag läst ut under dagen.. Det är ofta allt eller inget som gäller här ;)
Ha, ha! Vilken kul jämförelse!
Ha ha! Välkommen i klubben!
Hej! Har precis hittat till din blogg och fastnade för detta inlägg :) Jag har också varit likadan och föredragit soffa framför löpning.. Nu är det tvärtom tack och lov :) Och löpning är roligast, försöker kombinera lite med cykling för att skona mina känsliga fötter men ibland är det värt att ha blå naglar och ont i fötterna!
K, det är OK att stamma - jag gillar att ha många kommentarer. Vi är givna. jag hoppas att jag kan ha ett silver runt halset, men med hälsenans hasselnöt vet man aldrig...
Camilla, och det är vi som är minoriteten.
Ingmarie, tack! Det är en ganska bra klubb tycker jag.
Åsa, välkommen hit. Blåa naglar ska du inte behöva ha - har du rätt skor?
Skicka en kommentar