lördag 4 juni 2011

Kropp och mat

En av fördelarna med att vara snart 46 är att kroppens utseende inte spelar lika stor roll för mig längre. Jag har nojat tillräckligt i min dar och anser mig numera ha ett avslappnat förhållande till mat och kropp. Eller?

Sommarvärmen är här och jag rotar fram min bikini. Inte ens en gnutta stretch kvar i det tyget.

Vips befinner jag mig i en provhytt med ett otal varianter av baddräkter där midjan är bar. Och lika vips är kroppsnojan tillbaka. Löst hull både här och där, trots idogt tränande. Försöker tänka att det inte spelar någon roll. Hälsovådligt mycket är det definitivt inte. Men jag vill faktiskt inte att det ska bli mer. En av nackdelarna med att vara snart 46 är att kroppen tycks bli gradvis duktigare på att lägga på sig reserver. Reserver som jag högst sannolikt inte behöver.

En orange bikini blev det i alla fall. Jag kände mig ganska fin i den. För att vara nästan 46.

Jag läser återigen Martin Ingvars utmärkta bok "Hjärnkoll på vikten". Den handlar om att låta bli att kortsluta de fysiologiska reglersystem vi har tillgång till, och istället låta kropp och hjärna jobba för en sund kropp. Jag förstår budskapet. Träningen är en central del, och den behärskar jag ju redan. Men det räcker inte med enbart fysisk aktivitet. Stress måste hanteras. Ordentlig sömn behövs. Och så var det det där med maten. Största boven är snabba kolhydrater. Och de kickar sockret ger oss via hjärnans belöningssystem. Systemen är anpassade för överlevnad i en helt annan tid än vår. Men om vi är lite smarta jobbar vi med istället för emot.

6 kommentarer:

Unknown sa...

Härligt inlägg anneliten vi kan väl bilda en klubb tycker jag =)

Peace Love och Löparskor!

Ingmarie sa...

Supertjusig!
Sen tror jag det är något "fel" med alla provhytter för finns det NÅGON som är nöjd med sig själv i dem?

Jonna sa...

Orange är en väldigt fin färg tycker jag! Du är säkert mycket fin i den.

Jag tycker din mara, och framför allt träningen bakom den, är en stor prestation. Kände mycket igen mig i beskrivningen av din första mara. Så kändes min andra nu den 28/5. Blånaglar, kramp i magen, ont varje steg. Osv. Tiden blev bara 4.25. Tiden kändes verkligen inte som en prestation. Men att ta sig i mål är jag nöjd med.
Hälsningar Jonna

Sofie RW sa...

Får vi ingen "bikini-på-Anneli-bild"? :)

Jag kör också på orange i år, nu känns det ännu mer rätt!

Fullständig balans mellan allt - har man någonsinn det?

Anonym sa...

Ingen kommer ens att se din mage, med den där snygga bikinin att vila ögonen på!
Själv har jag märkt att en kropp över 40 tycks påverkas starkt av gravitationskraften. Försöker intala mig att hängbuksvin är söta varelser.

anneliten sa...

Jesper, är det en våga-bära-bikini-med-hull-klubb du tänker på? ;-)

Ingmarie, om jag ägde en klädaffär skulle jag ha sober belysning och smickrande speglar i provhytterna.

Jonna, det var du och din prestation som inspirerade till inlägget...

Nä Sofie, ingen bikinibild med mig i själva plagget. Så långt har jag inte kommit i min kroppsacceptans att jag lägger ut bikini-bilder på internet.

Bureborn, tänker att jag är vältränad där innanför hullet...