fredag 3 juni 2016

Kopplat till maran

Jag ser det indiska haket i Kungens Kurva. Jag tänker att P tog med mig dit för att äta den där kvällen. Då när jag hade sprungit en av mina första maror. Minns inte riktigt vilken. Men minns att jag inte ville äta. Jag ville sova. Jag kunde inte komma därifrån fort nog. Jag bet ihop. Tittade på när P åt. Mådde illa.

Från pendeltåget ser jag Västerbron. Jag minns de år jag tittat ut genom tågfönstret på just den bron och tänkt att där ska jag springa snart. Skräckblandad förtjusning.

Bussen åker på Torsgatan. Jag tänker på saltgurkor...

Jag promenerar på Djurgården. Eller längs Kungsträdgården. Framför slottet. Får flash-backs. Ler inombords för minnena är ljusa. Det jobbiga är glömt.

Det är fredag. Imorgon är det Stockholm marathon. Mitt marathon (ja, ja Asics kan få tro att det är deras). Jag ska inte springa, men jag minns pirret dagarna innan. Hur livet var indelat i före och efter. Förväntan. Nervositet. Glädje.


6 kommentarer:

Unknown sa...

Jag minns med...Och jag minns hur ofattbart glad jag var när du satte PB! Vi får bli pirriga av annat än just Stockholmsmaran. ;-)

anneliten sa...

Ingmarie, jag tror jag satte PB tre gånger i rad efter att du började träna mig. Från 3.42 med Szalkais program till 3.20 med din coachning... Jag kan fortfarande inte fatta att jag faktiskt sprang på 3.20... Inget mot vad du gjort, men för mig som "tant" var det stort :-) Tack igen för allt du gett mig!

Erik sa...

Är du tankeläsare? Tror nästan det. I torsdags tänkte jag att jag skulle vilja läsa en text av dig som handlade om att du har sprungit Stockholm Maraton men inte gör det längre. Så kom den. Tack! Bra var den också. Förstås!

Unknown sa...

Det är jag som ska tacka! Att ha dig som en del av mitt liv är en stor gåva!

bureborn sa...

Hur många StM har du sprungit Anneli?

anneliten sa...

Tack Erik, jag fick plötsligt lust att skriva :-)

Bureborn, 5 maror i Stockholm och en i NY hann det bli...